YES!!!
I’m Jane Eyre! And I did not even have to cheat! (which I most certainly would have if I hadn’t gotten this result right away…)

Har beställt boken på engelsk pocket från CDON och väntar, väntar, väntar och väntar på att den skall komma fram!

Klicka på bilden för att göra quizen!

Lucas lives his life with a dark secret—he’s a vampire. In the near future he’s to be married to Lavinia, a vampire princess whom he’s known for all his life, but who he does not love. Lavinia’s much too different from him, with her insatiable thirst for blood and pet like view on humans.

Being a vampire Lucas is condemned to fear sunlight and crave for human blood, and he kills every night, feeding on innocent people. But one night as he attacks a young man his deed’s witnessed by a teenage girl. In order to protect his secret he’s forced to track down and kill the girl, but when he finds her he suddenly realizes that he can’t kill her. There’s something about her, and he is determined to find out what. Since other vampires is to be sent after the girl unless Lucas kills her, he writes a letter where he claims that she’s dead.

During Lucas’s absence rival families are trying their best to find ways to take over the throne, and threatens to kill Lavinia. Lucas’s now torn between helping a good friend and protect his new one—the girl he is more and more falling in love with.

Will he give up the mortal girl with whom he might never have a future, or will he save his childhood friend? Is it possible to do both?

Hjälpte någon med en handling till hennes novell. Känner mig lite som en medbrottsling…

Jag är fortfarande för lyrisk från fredagen för att kunna göra en rättvis review av New Moon. SE DEN!! Numera har skrivbordsunderlägget på laptopen bytts ut och pryds således inte längre utav True Blood-gänget. Nu är det JACOB BLACK ftw! ;)

Lånat böcker om att skriva och liknande på bibblan idag. Skall ha dem till projektarbetet. :)

Författare: Charlaine Harris
Genre: Sience fiction/fantasy
Handling: Sookie Stackhouse jobbar som servitris på en bar, Merlotte’s, i en liten stad i södra USA, Bon Temps. Hon har en speciell förmåga, hon kan läsa folks tankar, men det är något som hon mest ser som jobbigt. En kväll kommer en vampyr till Merlotte’s. Sookie har länge väntat på att få möta en, enda sedan det blev känt att de existerade. Ett par försöker åderlåta vampyren, men Sookie räddar honom. Då upptäcker hon att hon inte kan höra hans tankar. Äntligen, någon hon kan slappna av med utan att behöva koncentrera sig på att inte lyssna till personens tankar. Sedan begås ett mord på en fang-banger, en sorst groupie för vampyrer. Fler mord begås, och allt eftersom Sookie och Bill får starkare känslor för varandra tvingas Sookie inse att hon kanske står på tur.
Omdöme: Jag älskar den här boken! Slukade den på knappt två dagar. Språket är inte svårläst, men varierat och har ett bra flyt. Det är absolut en bok jag rekommenderar.
Betyg: 4/5

Idag har det regnat hela dagen. Jag gick ut och sprang ändå. Frågade peanut om han ville hänga på, men han ville helst bara sova i väntan på sol och värme. Jag med…

Jag tror inte att någon orkar läsa det här. Men om du gör det skall ni veta att jag fortfarande är i irritationsstadiet, det är kallt, det regnar och jag är säker på att jag har nån grad feber. Jag mår skit, men det här är faktiskt hur jag känner just nu…

Idrott och hälsa, eller jag kanske borde säga skolgympa, har aldrig riktigt varit min grej. I grundskolan handlade det om att vara bäst på bollsporter. Bollskräcken var ingen ursäkt. Jag var bra på att simma och rida. Men simtestet gav inte mycket till betyget och ridningen, tja, det är som bekant svårt att visa. Dessutom tror jag knappast att min dåvarande eller min nuvarande, faktiskt ingen idrottslärare jag haft, hade kunnat bedöma om min ridning var bra eller ej. De hade inte den kompetensen.

När det kom till betyg i åttan och nian fick jag kämpa som en dåre för att få ett VG. Jag fick tjata, tjata, tjata och återigen tjata, för att någonting skulle hända. När jag började i gymnasiet var det inte längre bara bollsport och vilken tid man hade på 5 km som räknades. Nu skulle man vara medveten om hälsa och testa på nya aktiviteter såsom klättring, judo, box, yoga, osv. I ettan hade vi EN chans till betygssamtal. Den dagen var jag sjuk. Jag är sällan sjuk, jag tar en tablett och släpar mig dit. Men då var jag verkligen sjuk-sjuk.

Jag hade betygssamtal nu, i tvåan på gymnasiet. Vi har bytt lärare sedan ettan så den nya läraren hade betyget från ettan. G+. Vad tusan!? Okej, så jag hade G+ på första provet i ettan för att jag trodde att jag kunde momentet sedan nian, men jag hade fel… Men nästa uppgift blev det givetvis MVG på för jag ville ju visa att jag kunde. Jag närvarade på samtliga lektioner och gjorde alltid mitt bästa. Och så får jag G+? Det visade sig att tre av mina tjejkompisar liksom jag fått ett G. Däremot fick någon VG/MVG utan att ens ha varit med på alla lektioner. En av mina kompisar fick VG/MVG, vad gjorde hon som inte jag gjorde? Jag förstod ingenting. Jag förstår fortfarande ingenting.

Det som irriterar mig mest är att, okej, jag kanske inte skall ha ett MVG även fast jag börjat träna för att få bra tider och bra nivå på beeptest och Gud vet vad. Men när människor som inte varit där varje lektion och som inte får bättre tider än mig får MVG då blir jag faktiskt ledsen! Jag känner mig så orättvist behandlad! Som om de lottade ut betygen? Jag fick samma betyg som någon som GICK 8 km medan jag kämpade för att komma under 50 minuter! När vi sprang kom jag precis under 51 min, men när jag sprang söndagen samma vecka lyckades jag komma under 49!
- Det är inte så att jag inte tror dig, men det räknas inte, för du har redan en tid.
- Men så fick folk som missade simningen göra? De simmade själva utanför skoltid och sa tiden.
- Ja, men de missade ju, de behöver en tid.
Jaha, så om jag skolkar och sedan låtsas att jag har sprungit på 30 minuter så skriver du det på mig då? Argh! Snälla…

Som tur är har vi världens bästa rektor. Ibland är han lite vimsig, men när det är nått… viktigare, ja, då så. Och så är mina vänner så fantastiskt söta och stöttande, hur sötsliskigt det än må låta. Tack A, I, V, J och E.

Nu mår jag lite bättre. Men jag är fortfarande bitter.

Baksidan: Claire ligger på BB och har just förr sitt första barn när hennes man anländer. Inte för att stolt och lycklig få se sin dotter. Utan för att meddela Claire att han lämnar henne för en annan kvinna: grannens trista fru. Förkrossad och förtvivlad flyr Claire från London hem till mamma, pappa och två yngre systrar i det röriga hemmet på Irland. Där ägnar hon några månader åt att dränka sina sorger i alkohol och driva resten av familjen till vansinne. Så en dag inträffar något som får henne att längta efter livet på nytt. Men först väntar hämnden på den otrogne ex-mannen…

Omdöme: Vattenmelonen är en riktig ”må bra”-bok. Marian Keyes skriver oerhört bra och på ett roligt sätt som får mig att dra på munnen. En gång gick det så långt att jag började fnissa hysteriskt på spårvagnen. Claire är välutbildad men flyttade till London för att ta i princip vilket jobb som helst och bara leva livet. En smärre revolt så att säga. Det var så hon en kväll träffade James, mannen som lämnar henne. Boken är fyndig och blir sällan långtråkig, trots att halva första delen handlar om att hon är ledsen över att James lämnat henne. Jag gillar boken starkt, men i slutet var det lite väl virrigt fram och tillbaka. Ni förstår om ni läser den!

I’m so happy I bought her, I can’t even describe how beautiful she is!! <3
Absolutely worth every penny. She's bigger then I thought she would be, though. But what can I say? I don't mind! ^____^

I took some pictures, too. If you want more: click here!

Title: Sara’s Face
Author: Melvin Burgess
Plot: Sara is a 17-year-old girl. Her dream is to become famous; which isn’t impossible since she’s a talented girl. However, she is a sick girl, too. She has schizophrenia, anorexia and is self-harming.

Jonathon Heat is a legendary pop star who is not only known for his music; but for his thousand faces. He has done several face surgeries which has now lead to a messed up face that cannot be repaired. Although his 80-year-old plastic surgeon, Dr. Kaye, (who is obsessed with the idea of being the first man ever to succeed with a full-face transplantation) is trying to fix it. In the meantime, Jonathon wears a mask.

Sara hurts herself badly and ends up in hospital. She is a fan of Jonathon’s and wear a mask, too. She feels protected by it. She says in the book that watching herself in a mirror is like watching another person; the reflection is not her. Behind the mask, she’s able to be herself. When Jonathon visits her and ask to help her becoming famous, Sara is overjoyed.

But Jonathon doesn’t want Sara’s talent, he wants Sara’s face.

Comment: At first I thought that Sara’s face would be a book that I could bear reading, but never get really fond of. I was wrong. I had low expectations on Melvin Burgess after reading Junk but this was something else. Sara’s Face is a novel that truly touched my heart. I even googled it to ensure that it wasn’t true! Sara is such a sweet girl. It is so sad that such a lovely girl like her has to be so sick. Sometimes it may seem a little unpredictable but you’re never 100 percent sure. It is written in such a amazing way, too. There aren’t any words to describe it properly without spoiling it too much. Although I can say this; everyone should give it a shot!

Title: Sara’s Face
Author: Melvin Burgess
Plot: Sara is a 17-year-old girl. Her dream is to become famous; which isn’t impossible since she’s a talented girl. However, she is a sick girl, too. She has schizophrenia, anorexia and is self-harming.

Jonathon Heat is a legendary pop star who is not only known for his music; but for his thousand faces. He has done several face surgeries which has now lead to a messed up face that cannot be repaired. Although his 80-year-old plastic surgeon, Dr. Kaye, (who is obsessed with the idea of being the first man ever to succeed with a full-face transplantation) is trying to fix it. In the meantime, Jonathon wears a mask.

Sara hurts herself badly and ends up in hospital. She is a fan of Jonathon’s and wear a mask, too. She feels protected by it. She says in the book that watching herself in a mirror is like watching another person; the reflection is not her. Behind the mask, she’s able to be herself. When Jonathon visits her and ask to help her becoming famous, Sara is overjoyed.

But Jonathon doesn’t want Sara’s talent, he wants Sara’s face.

Comment: At first I thought that Sara’s face would be a book that I could bear reading, but never get really fond of. I was wrong. I had low expectations on Melvin Burgess after reading Junk but this was something else. Sara’s Face is a novel that truly touched my heart. I even googled it to ensure that it wasn’t true! Sara is such a sweet girl. It is so sad that such a lovely girl like her has to be so sick. Sometimes it may seem a little unpredictable but you’re never 100 percent sure. It is written in such a amazing way, too. There aren’t any words to describe it properly without spoiling it too much. Although I can say this; everyone should give it a shot!

So, this is it. I’m done. I won’t get the second book today as I hoped. I… Can… Not… Stand… The… PAIN!

Jag sprang och letade efter Twilightboken efter skolan. Den verkade inte finnas någonstans och jag började bli desperat. Så kom jag till Pocket Shop och där fanns den kvar! Den kostade 109kr där, den dyraste pocketboken jag köpt, men jag har börjat läsa och än så länge är den värd vartenda öre!