Solen skiner, det är knappt ett moln på himlen och kvicksilvret kokar i termometern! Eller, nja, kanske inte det sista, men jag svettas hursomhelst som en gris! Var nyss på studentmottagning hos Tilda, men det var så mycket folk att vi knappt hittade henne. Elof Lindälvs gymnasium, vilken röra! Hundrafemtioelva klasser samtidigt! Vi hittade i alla fall hennes flak, som tur var. Snart blir det studentmottagning ute på gården!
… men idag ”langar jag deppen” som Ida så perfekt uttryckte det. Det gör ont, så himla ont. Det är som om någonting har dött. Jag kommer sakna att åka till skolan varje morgon. Skolan var mitt andra hem. Ja, det låter väldigt pluggis, men så var det. Sedan fick jag ju faktiskt hela 20,0 exkl. meritpoäng, så pluggis är jag ju. Men usch vad depp.
Här badar alla i Poseidon utanför Stadsteatern i Göteborg. Amanda och några grabbar håller upp Teoretiska-lakanet. Så himla fint! Jag badade dock inte, hade ju kameran med mig. Lite trök att inte vara med på några kort, men, men, sånt är livet för människor bakom kamera! 
Idag kommer förövrigt förhoppningsvis min MacBook Pro 13″! Fick med en extern hårdisk på 1 TB. Fattar ni? En TERRAbyte!! Helt sjukt ju!
Frågan är bara… vilka? Och varför?
Varför? För att vår psykologilärare vill sysselsätta oss in i det allra sista.
Vilka? Ingen aning!
Dags att dra till stan för att sätta igång! Bye!
… I would be quite dead by now. Oh, and sorry all of you who don’t understand Swedish, but I haven’t got time to translate this. Use Google translator and try to find out what my post is all about?
Jag tar studenten den 26 maj, ÄNTLIGEEEN! Dock var det från början tänkt att vi skulle ta studenten en vecka senare och konsekvensen av detta är att vi nu har hur mycket plugg som helst. Låt mig introducera… *trumvirvel*
Är det någon vänlig själ som känner för att beta av en del av ogräset så att jag får tid över till att räkna matte??
Klicka på hjärtat så jag orkar plugga vidare!
Just because I’ve promised Alex I’m posting a picture of my dress: I’m the little red-haired thing in white…
… men jag har fullt upp veckan efter, så det blir inget med det! Och himlen gråter…
I want to sleep through the holidays… but I’ve got my hand full week 15, so that won’t happen! And the sky is crying…
Helt plötsligt var dagen lektionsfri och klockan är bara tio! Vilken underlig start på veckan. Snuttan blev i alla fall glad av att få vara ute resten utav dagen, hon begav sig genast till sitt lilla krypin under sängen.
All of a sudden the day was cleared from lessons, and it’s only ten o’clock! What an odd way to start the week. At least Snuttan got happy about being able to stay outside her cage for the rest of the day, she instantly went to her little corner under the bed.
Jag och kaninen tog en power nap på… 2 timmar. Nu är jag tröttare än någonsin. Och jag som har så mycket plugg kvar… Ibland blir saker och ting inte som man tänkt sig…
The rabbit and I had a power nap for… 2 hours. Now I’m more tired than ever. And I have so much school work to do… Sometimes things don’t turn out as you intended it to…
… är någonting jag ständigt gör, varje dag, 365 dagar om året. Ofta omedvetet, men lika ofta medvetet, med eftertanke. Varför? Därför att reklamaffischers utformning och design ofta tilltalar och berör.
Så fick vi en uppgift i Info&Layout-kursen: att analysera valfri reklam eller reklamkampanj utifrån några givna frågor samt AIDASS. ”Piece-of-cake”, tänkte jag, men så hände det ofattbara. Det finns för mycket bra reklam – hur gör man när man sållar bland dem och väljer den man tycker allra bäst om? Jag har således suttit hela förmiddagen i jakt på reklam i alla dess former; kl. 14:16 fann jag den plötsligt, av en ren händelse.
Miljöpartiets affisch om lika lön för lika arbete oavsett kön blev prisbelönad med ett guldägg 2009. Den är stilren och enkel samtidigt som den är pricksäker och berör, förför och upprör – allt detta med små medel. Således tycks jag äntligen ha funnit en reklam värd att analysera, så nu återstår bara att sätta igång att skriva!
Söndagar är alltid vemodiga. Man har varit uppe för sent på lördagskvällen, sover till tolv och äter frukost istället för lunch. Lite molande panik i magen för allt som skall göras under den kommande veckan och tusen tankar på saker som man mycket hellre skulle vilja lägga kraft på, än de läxor som man är obligerad till att färdigställa.
Men om jag kunde göra precis vad jag ville, skulle jag inte ha en aning om vad det skulle vara. Jag har en tendens att vilja göra en massa saker, men när jag tänker på det… så vet jag egentligen inte vad jag vill.
Vem har världens finaste elevkalender? 
Köpte den på Gekås i Ullared. Orginalpris var 109 kr (!) men där kostade den 14 kr. Thank heaven for Gekås! Man kunde byta ut bilden på fram och baksidan, så vad tror ni att min framsida fick för motiv? Ja, just det. TRUE BLOOD! <3 Jag såg en t-shirt på google som hade texten: "What would Sookie do?" Det snodde jag! DEN ÄR FINAST I VÄRLDEN!!
Jag begär inte oxfilé med rödvinsås. Allt jag önskar är ett mål mat som mättar.
I vår skola har vi skolkort. De är fyllda med ett belopp som gör att vi kan äta på två ställen utan att behöva lägga till med egna pengar. Problemet är dock, att det man har att välja på är baguette/pastasallad eller 24/7-uppvärmd, näringsfattig bambamat som inte mättar. Jag skojar inte när jag säger att salladen (dock utan pasta eftersom jag kör LCHF) mättar bättre än bambamaten! Men hur kul är det att ständigt äta pastasallad?
Om man istället skulle lägga till en tia om dagen för att äta på någon av de andra restaurangerna, kan man med överslagsräkning komma fram till att det rör sig om ungefär 300 kr i månaden. De pengarna vill jag lägga på annat. Men samtidigt vill jag ju bli mätt.
Jag har tagit med mig frukt och, framförallt, vatten till lektionerna för att hålla mig mätt. Vatten mättar ju väldigt bra för stunden, dock behöver man springa på toaletten stup i kvarten. Men missförstå mig inte. Jag är inte kräsen när det kommer till mat, jag kan tvinga i mig i princip vad som helst, och begär inte oxfilé med rödvinsås (bilden) eller färskpasta med lax och dillsås. Allt jag önskar är ett mål mat som mättar.
Finns det någon som har förslag på smarta knep och/eller nyttiga mellanmål?
Nu skall jag och pennskrinet snart dra till skolan och köra igång terminen med lite härlig matte! Ser konstigt nog fram emot det, men det beror nog främst på att dessa långa sovmornar gör mig alldeles otålig!! Jag vill inte sitta här och vänt mer… Hade tänkt gå ut och springa, men det är inte samma sak som att springa på eftermiddagen. Milen innan man skall gå och lägga sig är det bästa som finns!
Jag har förövrigt döpt pennfodralet till Elvis. Han är ett lejon från Nici som jag fick i födelsedagspresent när jag fyllde… tolv, eller nått. Nu är han tillbaka! Mmmm, gosigt att gnida näsan mot ”pälsen”… Utlovade ju en bild igår, så ni fick en idag. Flum, flum.
Då bar det iväg tillbaka till skola igen. Sista dagen på sista skollovet någonsin var igår. Huh… Känns konstigt. Börjar i alla fall klockan 14.00 idag, bara upprop. Känns skönt. Hoppas att vi får scheman och lite sånt. Sedan skall jag och A sticka ner till stan och inhandla block, pennor, osv. Dessutom hoppas jag få tag på present till mamma som fyller år nästa vecka.
Ikväll blir det ett intensivpass på Friskis. Joggade milen med pappa igår, eller, det blev nog lite mer än en mil eftersom vi tog en liten omväg på nån minut. Haha, jobbigt var det, men idag känns det skönt!
Jag vet att jag är usel på att lägga upp bilder, men här kommer i alla fall en liten låtsnutt. Den är bra, så idag får ni använda öronen istället för ögonen!
Jag har tränat söndag, månad, tisdag nu och imorgon blir det judo med klassen. Hoppas att jag får lite stryk så jag blir ordentligt trött! Förresten så snöade det här igår, fast idag var det bara de livsfarliga isfläckarna som var kvar. Jag missade förresten min spårvagn i morse, kom nån minut försent, men jag har varit vimsig hela dagen. Jag somnade nästan på båda lektionerna – vad är det med mig!?
Så här roligt har vi det på våra spansklektioner! Haha! Vi riiiiitar! 
Jag är ”sitter-gömd-i-ett-hörn-skytt” och kan locka fram de största frustrationer! Haha, mina stackars oanade offer går förbi och pang! … de är döda. Springa omkring och skjuta var inte min grej. Jag blir bara träffad hela tiden. Min pistol ville inte fungera som den skulle heller så jag fick slå på den emellanåt för att den skulle avfyras. Helknäppt. Vi körde killarna mot tjejerna, vilket var jätteroligt. Hade varit roligt annars också, men nu var det extra kul! Jag kom 6:a, om jag inte minns tokfel?
Samhällsinlämning på måndag, tack gode Gud att det gick att rädda dokumentet på datorn! Hade det varit borta hade jag nog aldrig orkat börja om från början! Phu… Lämnar hur som helst debattbiten av arbetet till helgen. Orkar inte göra den idag. Imorgon kanske, om jag inte tränar. Men har verkligen ingen lust, känner för att träna idag. Lite sent…
Nu blir det Grey’s Anatomy, kanal 5. Godnatt!
Det finns mycket roligt man kan hitta på under en håltimma. Surfa omkring på youtube, till exempel. Egentligen borde jag göra samhällsarbetet, men jag har pappren hemma och dessutom fungerar inte dokumentet som det ska… Matte är ett annat alternativ men vi hade just mattelektion. ”Man kan inte få för mycket av det goda”, men matte är inte gott!
Snart bär det iväg till Laserdome. Tjejerna mot killarna (förhoppningsvis, om vi själva får bestämma) och vi tjejer har paktat ihop att vi skall ha helsvarta kläder från topp till tå. Vi skall vinna! Hah, yeah right…
Jodå, det är fullständigt möjligt, verkligt lätt faktiskt. Jag pluggade inför första matteprovet i matte B och mamma talade om att jag skulle göra träddiagram på ALLA uppgifter där det gällde sannolikhet. Javisst, javisst, jag skall, svarade jag. Halv magkatarr då provet delas ut. Känseln i underläppen är nästan helt borta efter hårda bett. Första uppgiften ger mig mer magknip. Jag är urusel på lätta uppgifter, jag blir alltid osäker! De följande går åtminstone bra och jag är i princip säker på att jag har rätt. Så kommer en av de sista uppgifterna och jag funderar. Så kommer jag på det och känner att, oj, vad bra jag är! Sedan kommer sista uppgiften… Jag löser den lätt men inser att en fråga med 5 poäng och mvg-kvalitet inte bör vara så lätt. Jag kommer på ett nytt sätt att lösa den och tänker att, jo, det här svaret är nog rimligare… Suck, djup SUCK! Jag tror att varje utfall är värt lika mycket men om jag hade gjort ett träddiagram hade jag insett att det faktiskt inte var fallet. Därför får jag fram 2400 familjer istället för 3000. Allt för att jag inte gjorde ett träddiagram! NEEEEEEEEEEEJ! JAG DÖÖÖÖÖÖR! Förstår ni att jag kommer att gräma mig över detta, antligen resten av mitt liv? Jag har aldrig fått full pott på ett matteprov, jag var så himla nära! Jag måste förtränga detta för att kunna gå vidare.
Det är här Freud kommer in i bilden. Inte nog med att jag har matteprov, jag har prov i psykologi också. Det är faktiskt inte ett helt enkelt ämne, men vi tar det en annan gång. Förträngning är hur som helst en av försvarsmekanismerna som gör att vi kan gå vidare efter psykiskt påfrestande händelser i livet. Förträngning är precis var det låter som – jag måste förtränga att jag någonsin räknade det talet. Alternativet är att förneka det och hävda att jag hade minsann visst rätt! även om det inte är sanningen…
Nu är det dags att se på film – 1408!
Usch, jag kommer få mardrömmar!!!
Från onsdag till fredag åkte samtliga teoretiskaskolor från hela Sverige till Stockholm för att delta i ”Teoretiska OS”. Tävlingarna hölls på torsdagen och den resterande tiden fördrevs (åtminstone för gbg-eleverna) med stadsvandring och riksdagsbesök med guide, samt fritid på stan. Vi sov i skolan i klassrum och längs korridoren, där vi fick plats helt enkelt. Ett nästan tomt tjejrum, ett överfullt mixrum, ett i princip lika fullt ”killrum” där även tjejer knödde sig in och folk lite här och där i andra utrymmen då de inte fick plats. Sextiosju elever delade under de tre dagarna på tre toaletter vilket onekligen syntes de sista dagarna. Tacksamma skall vi dock vara över att de hade skogräns.
Första dagen spenderades i huvudsak i en bokad buss som tog oss de dryga femtio milen från Göteborg till Stockholm. Den avgick 05.30 så många sov under första delen av resan. Efter ett antal timmar stannade vi till för toalettbesök, samt för att köpa nått att äta om så önskades. Därefter fortsatte resan, fortfarande med många sämniga passagerare. Då vi nådde Stockholm var mitt första intryck av staden att den var vacker. Det är svårt att sätta fingret på det, men vattnet spelade nog en stor roll till detta intryck. Vi kom fram runt elva-tolv och samhällsklassen fick en visning inne på riksdagen. Det regnade ute så vi kände att vi dragit vinnarlotten då naturvetarna fick tampas i regnet under en visning i Gamlastan. Denna dag åt vi lunch i form av mackor som vi köpte själva och senare på kvällen, efter ett antal timmar på stan, middag på en restaurang där eleverna från Stockholm vanligtvis äter. Somnade gjorde jag ungefär vid 21.30, men vaknade runt 22.00. Därefter vet jag inte riktigt vad som hände eftersom jag slumrade ut och in i drömmar medan de andra runt omkring mig gick till sängs. Eller inte gjorde det.
Andra dagen var det hårda bud då vi åt frukost klockan åtta. Havregrynsgröt och macka med ost och paprika var vad vår frukost bestod av och jag kan stolt meddela att jag lyckades klämma ner all min gröt. Klockan nio befann sig alla klasser på Stadion där spelen skulle hållas. Luften var kylig och moln täckte himlen. Jag ställde upp i fem grenar; stående längd, 100 meter, dragkamp, kula och styltstafett. Att jag ställde upp i så många grenar berodde delvis på bristande engagemang från andra i klassen och det var nog det som gjorde att vi kom sist i det stora hela. Dock var jag bra på att gå på styltor, det och hopprep var någonting jag var bra på som liten, så det var inte så konstigt att jag var med där. Det andra däremot gick inte alls lika bra, klassens insats i dragkampen var ett totalt fiasko. Det var antagligen den kortaste dragkampen i värdlshistorien. Kanske inte så konstigt ändå med tanke på att dem vi mötte var ”anabola monster”. På kvällen hölls en fest som jag tror att många tyckte om. Själv har jag aldrig sett någon mening i att trängas på ett dansgolv, hoppa, dansa, svettas och skriksjunga med i olika låtar. Just därför satt jag istället och läste. Musiken kom man dock inte ifrån. Jag somnade vid ett-tiden, men folket omkring var uppe betydligt längre.
Tredje och sista dagen var det dags att packa ihop och bege oss till bussen. Philip och jag var snabba med att packa in våra väskor så att vi kunde få de platser vi haft på vägen upp. Vädret var blåsigt (någon sade att det alltid var det i Sthlm) men solen sken fastän himlen var lite molning. Det blev en tur i Gamlastan för samhällarna, medan naturvetarna fick en tur i riksdagen. Det blåste, som sagt, och trots tjocktröja frös man. Det var i alla fall en intressant tur vår guide bjöd oss på. Guiden, Nina har jag för mig att hon hette, kunde sin sak och berättade på ett sätt som gjorde att det var lätt att lyssna. Dessutom stötte vi på en klass lågstadieelever som skulle vara med som statister i barnprogrammet REA. Gissa vad? Vi fick också vara med! Så titta nu flitigt på REA i höst, eller till våren, eller något sånt, och håll utkik efter en rödhårig tjej i mossgrön tröja med en svart METG-väska! Det bästa under den sista dagen var i vilket fall maten. Vi fick äta buffé på en thairestaurang och det var hur gott som helst! Dessutom åt jag sushi för allra första gången i mitt liv. Det smakade… tång… och lite sött… ungefär. Det var inte gott, men inte heller äckligt. Tror dock inte att jag kommer att äta det någon mer gång om jag inte blir bjuden på det, eller dylikt. Bussresan hem gick helt okej, jag sov två timmar och efter att vi pausat åt jag en polkagris med violsmak resten av vägen hem. I slutet bjöd Pacco på allsång, men det gick väl sådär. Väl hemma sprang jag och kramade pappa och kände att äntligen skall jag få sova på en kudde igen!
Det bästa med hela resan var nog ändå upplevelsen i sig, speciellt kvällarna trots att det var mycket flum när man väl ville sova. Det sämsta var att jag saknade Annelie som inte följde med för att hon var sjuk. Men för att sammanfatta hela resan måste jag säga att det var en upplevelse som gjorde att jag växte på det sättet att jag kände att jag var vuxen. Jag kunde spontant fatta egna beslut och därefter genomföra dem. Att åka tunnelbana, bli tacklad för att man åkte på vänster sida i rulltrappan och hålla sig förskratt när kassörskan i cafét talade extremt fjollig stockholmska. Att uppleva en ny stad. Att uppleva den på det sättet man gjorde. Underbart. Härligt. Men inte oslagbart. Nästa gång vill jag resa till London!
Fast visst blir det alltid bubblor, det är så himla störande. Slog i min och Gunnars böcker, fast Gunnar hjälpte till såklart, men hans blev mycket bättre. Så jag fick den. ^^ Maaah, snäll-Gunnar! Sedan fyllde jag i papper tillsammans med min mentor om webbdesignkursen, hoppas att den börjar snart! På hemvägen stod bussen stilla länge på bron och bussen var minst sagt packad till bristningsgränsen. Tur att alla skulle av vid stan så det var lätt att komma av för mig sedan. Femman kom med perfekt timing och den var minst lika knökfull. Om möjligt ännu mer, faktiskt. Det kom på en tant och jag tänkte fråga om hon ville sitta ner, men någon annan hann före. Jag kände mig lite dum eftersom jag kände att hon tittade på mig (jag läste min bok så jag tittade inte direkt på henne) men så kan det ju gå, hon skulle ändå av nästa hållplats.
Nu är jag alltså hemma igen och smaskar på mina Cara Mints – mumsiga godisar! Jag mår inte alls bra idag, känner mig nästan sjuk. Varm, slö, huvudvärk, halsont, rinnsnuva och ont i kroppen. Jag vill nog träna idag ändå, men får se hur det blir…
Jag visste att jag skulle försova mig, det var som upplagt för det! Klockan ringer vid 06.07 (jag gillar inte tio över, kvart över, osv.) och jag trycker på snooze. Sedan ligger jag och smådrömmer hit och dit. Mmmmm, vad mysigt man kan ha det. Vänta, har klockan ringt än? Eller, har jag drömt det? Vad är klockan egentligen? Till min fasa upptäcker jag att klockan är 06.47 vilket får mig upp ur sängen i raketfart. Jag slänger i mig två mackor och hoppar in i duschen. Det gäller att vara snabb nu och pressen är enorm eftersom jag aldrig lyckats duscha under tio minuter. Jag fullkomligen kastar mig ur duschen utan att tänka på att torka håret, vilket resulterar i en pöl på golvet medan jag borstar tänderna. När jag kommer tillbaka är klockan 07.09 och jag pustar ut litet. Vagnen går 07.21. Som tur är har jag redan valt ut kläder så jag drar på mig dessa samtidigt som jag försöker sminka mig med ena handen och kamma ut håret med den andra. Resultat, öh, inge vidare. Jag tar mig samman och tar bort mascaran som kletar omkring runt ögonen, tar väskan, stänger till kaninen och drar på mig regnjackan. Vagnen kommer i perfekt tid, ungefär samtidigt som jag kommer på att jag har glömt att ta med mig någonting att sätta upp håret med.
Jag kommer fram till skolan i vääääldigt god tid. Jag grämer mig över att jag inte tog mig tio minuter extra hemma, men det är lätt att vara efterklok. Första lektionen är dubbeltimma i Kultur&idéhistoria. Både jag och Ida tyckte att det verkar vara en jätterolig kurs och läraren, Mikael, är ju toppen. Ännu roligare blir det eftersom NV-klassen också läser kursen, däribland Sandra som jag läste spanska med i ettan. Hon läser inte steg 4 i tvåan, utan i trean, så det var bra att vi ändå fick en kurs tillsammans!
Gissa vad? Jag har träääänat! Skivstång och spinning i ett och samma pass. Ruskigt jobbigt, ruskigt kul, ruskigt bra för extrakilona! Nej, nu skall jag fixa historialäxan till imorgon, samt skriva ut artiklar om USA valet.
Du är med i en tävling där du får chansen att vinna en bil. Du får tre dörrar att välja mellan. Du väljer den i mitten. Tävlingsledaren öppnar den vänstra dörren och visar att vinsten inte finns där. Du får möjlighet att byta till den högra dörren om du vill. Vad är smartast? Att byta eller hålla kvar i dörren du valde först?
Jag kommer aldrig att acceptera det, men faktum är att det är 33% om du inte byter, 66% om du byter. Hur kommer det sig? Tycker du som jag att det inte borde vara 50/50? Svaret är i alla fall att när du väljer din dörr är det 1/3 chans att den finns där och 2/3 chans att den finns i någon av de andra två. När tävlingsledaren öppnar en av dörrarna med 2/3 chans har den som inte öppnas kvar sin 2/3 chans, medan den du valt fortfarande har 1/3 chans. Det är alltså smartast att byta. Vi testa faktiskt i klassen och det stämde i det stora hela, men i min grupp valde Annelie alltid rätt och höll kvar vid det hela tiden så för oss var det ju tvärtom! Dessutom vägrar jag som sagt att acceptera att det inte är 50% chans. Ologiska matematiker som tycker att de är smarta. Bonk skulle de ha!
Det blir förövrigt ingen träning idag. Jag är extremt besviken…
Svenska och engelska stod på schemat. Ingen företagsekonomi för min del, skönt att istället få komma hem. Åsa har ett teoretiska-nyckelband, det är orättvist! Jag då!? Fokus. En ny elev började i vår klass, han heter Ali, kom från Kitas. Moahaha, fler elever från storskolorna, tack! Nej men, han verkar helt okej. Stackarens första lektion blev engelska så där fick han snällt gå upp och presentera sig på engelska. Tur att Linda är snäll och inte grillade honom totalt, haha. Skratt? Ja, jag är extremt flummig idag. Det fick Annelie dras med hela svenskalektionen. Förlåt, Annelie.
Fisk, potatis, spagetti och köttfärssås, det var vad vi fick idag. Jag tog lite av varje. Jag gillar ju fisk, fast samtidigt är jag inte den som väljer potatis framför pasta. Det resulterade i både fisk och spagetti med köttfärssås. Hm, lite konstig mix kanske…
Tog bussen hem idag för färjan tog sådan tid igår. Delvis mitt egna fel eftersom jag prompt skulle med den som gick till Lilla Bommen men vi behöver inte gå in på petitesser. Läste hela vägen och bytte som vanligt till femman. Hann åka till Korsvägen innan Hanna från gamla gamla klassen upptäckte mig (själv var jag djupt inne i min bok). Hanna gick i parallellklassen i högstadiet men tillsammans med mig i mellanstadiet. Hon är en sådan härligt glad och extremt trevlig tjej utan att det blir tillgjort. Ja, Hanna är helt underbar. Hursomhelst, vi klagade lite över hur trött man blir över den långa vägen till våra respektive skolor, samt på att alla lärare envisas med kursplaner. Snart var det dock dags för mig att gå av och det kändes tråkigt. Hade gärna pratat mer.
Imorgon är det bara en ynka liten mattelektion eftersom Kenny, läraren i NK och ID, skall operera benet. Jag vill faktiskt ha lite Naturkunskap, känns så längesedan. Haha, om några veckor lär min inställning vara aningen förändrad är jag rädd!
Träningen med mamma igår gjorde ont. Idag gör den ännu ondare. Min vänstra armbåge är helt öm och svår att höja, om det alls går. Vill inte testa. Vi får väl se på gympapasset idag. Japp, jag skall träna idag igen. Har ingen lust men nu skall jag bannemig bli skinn och ben! Jag är så himla trött på min kropp, jag vill ha en ny. Träning verkar vara enda sättet och det är det jag tänker använda mig av. Oavbrutet. 24/7. Om jag så DÖR* på kuppen!
*Okej, dö var lite överdrivet, men svimma eller skada mig går bra.
Sovmorgon till 12.00, men slutade inte förrens… Jag kommer faktiskt inte ihåg. Det enda jag minns är att när jag kom hem var jag vrålhungrig och klockan var sex. Dagens lektioner var helt okej, ändå, trots det frenetiska: ”Nu skall vi läsa igenom och förstå kursplanen för xxx” …
Jag och Philip pratade med biträdande rektorn om webbdesignkursen och vi får svar på fredag. HOPPAS! Några minuter senare var det dags för Svenska B med Åsa. Kursplan och spåneri kring vad vi ville få ut av kursen. Jag kommer inte ihåg så mycket mer från den lektionen, allt jag kunde tänka på var hur otroligt obekväm stolen jag satt på var.
Fem minuter rast och sedan hade vi allra första lektionen med Jens, Samhäll B. Han verkar jättebra och har en positivitet som smittar av sig. Tack och lov för att vi fick läsa igenom kursplanen själva. Nog för att Åsa är jättebra på att läsa, men eftersom man då inte behöver läsa själv vandrar tankarna lätt iväg…
Sista lektionen var spanska – steg 2 och steg 4 tillsammans. Det blev en repetition av perfekt och lite traggling av ord och meningar. Usch, jag kände mig fruktansvärt dålig när jag inte ens kunde komma ihåg att använda feminimt plural, las chicas, istället för los chicas… BLÄ! Hade verkligen jättesvårt att koncentrera mig igenom hela lektionen, mycket beroende på att min mage skrek efter proviant.
Slutsats: Man skall alltid äta ordentligt med lunch men sluta tvinga på alla kursplanerna en efter en, lektion efter lektion, i alla fall nu i början. Ta den lite längre in i kursen. Mamma gör det! 
Ajajaj, upp i ottan idag igen! Första lektionen startade 09:55; historia B med Åsa. Jag tycker verkligen att det är jätteroligt att få ha Åsa i historia också, inte bara svenska. Hon gav oss en liten läxa, vi skulle skriva ner vad vi vill läsa om. Min första tanke var sjukdomar och läkemedel genom åren, hur man gått till väga förr, osv. Vet inte varför, tycker att det skulle vara intressant. Vill läsa om pesten och sådant, omfattande saker med andra ord, men också hur läkemedel och tillvägagångssätt har förändrats genom åren. Jag vet att man till exempel lärde sig mycket om människokroppen när man började obducera och att man kom på att hygienen spelade stor roll vid operationer. Jag vill dessutom veta hur folk levde i de olika tiderna, hur de själva kan tänkas ha tänkt om sjukvård, medicin, läkare, etc.
På matten var det mycket mummel, något som störde mig jättemycket. Fredrik verkar en jättebra lärare och i början kunde jag hänga med, men när mumlet blev för högt tappade jag helt fokus och förstod ingenting. Det var sannolikhet som diskuterades och jag vet att man multiplicerar om de är flera och bla, bla, bla, bla… Jag orkade bara inte, försökte helt enkelt hänga med men till knapp nytta.
I helgen skall jag sy ett pennskrin. Jag var och handlade tyg, dragkedja, innertyg och sådant som gör tyget stadigare, som man stryker på. Hoppas verkligen att det blir bra, jag känner att jag vill göra mina saker själv i år. Jag funderar på att sticka/virka en mössa och kanske, kanske, kanske sy en väska. Det sistnämnda lär aldrig bli av, men drömma kan man!
Vi började galet tidigt, redan klockan 14.00 skulle vi infinna oss i de nya lokalerna för ”upprop”! Haha, kanske inte sååå tidigt då, men man missade Wissman på 400m… Fast å andra sidan kom han ju sist, stackarn. Vi skall hur som helst vara stolta över att han tog sig till final! Go Wissman!! Måste bara beklaga det där med Susanna Kallür också, samt bli förbannad över Göteborgs Postens skribent som sa att hon skall sluta upp med att lipa. OS är vart fjärde år och nu hade hon placering så gott som i en ask! Fy tusan vad hon skall lipa!
Ja… efter den lätta ”avaggressionen” (är det ett ord måntro) kommer vi till lite som händer i skolan då. Vi har fått Kenny i idrott och naturkunskap, jätteroligt eftersom han verkar vara en sådan himla go människa rätt igenom! Sedan får jag Åsa i historia – ÄLSKA! Jag antar att precis som lärare inte skall ha favoritelever så skall inte elever ha favoritlärare, men Åsa och Linda är ju helt enkelt super! Synd är det därför att jag inte har Linda i spanska längre… Dessutom kommer jag sakna Björn lite i matten, fast Fredrik verkar ju jättebra, åtminstone enligt Ida & co. som haft honom i tyska. HELT nya lärare var Jens, Mikael och Camilla, fast eftersom jag inte går ekonomi kommer jag inte ha den sistnämnda. Hur som helst, Jens får jag i samhäll och Mikael i psykologi. De verkar trevliga, får se hur det blir. Emil är ju pappa ledig, så Mikael tar hans plats om jag förstod det rätt.
På tal om Emil har jag hört skvaller om att han kommit tvåa i SM! Han sprang tio mil eller något sådant galet ( någonting som bara Emil skulle komma på med andra ord). Haha, vad jag förstod så visste han inte att det var SM förrens han var klar. Inte helt säker att informationen stämmer eftersom den gått via några personer innan det nått fram till mig, men nog låter det lite som Emil alltid!
Förövrigt kan tilläggas att jag tänker ta webbdesignkursen denna termin. Det är en 100 poängare, men tror nästan att jag skall kunna fixa den på en termin. Vad tror ni?
Jag och Ida är med i kulturgruppen. Därför gick vi igår, tillsammans med Linda, engelskaläraren, på en teatern ”Mitt namn är Rachel Corrie”. Så här tyckte vi om den…
Pjäsen börjar bra, men det blir så mycket att ta in efter ett tag. Men vi tycker att hon levde sig in bra i rollen och att hon var trovärdig. Det var som att det var hennes egna ord. Kulisserna var fina och de var fiffiga, bra uttänkta. Det var precis lagom, inte för mycket eller för lite på scenen. Vi tycker också att pjäsen var bra och trots att det bara var en skådespelare kändes den aldrig enformig. Men den var, som sagt, kanske lite för lång och lite för mycket information. Man matades på väldigt med alla känslor, tankar och sådant. Så om man inte är van vid teater så skulle den kanske kännas långtråkig. Men för alla dem som tycker om teater med djupa tankar som berör, då är detta en riktig pärla!
Betyg: 
(en stark trea av fem möjliga!)
Det är jättemycket just nu. I helgen tyckte jag att jag var rätt klar, men nej det var jag inte. Eller jo, JAG var klar, men det var tydligen inte tillräckligt. Men nu är det så att det inte är så mycket att göra åt det. Redovisningen skjuts i alla fall upp till fredag. Men jag har glosor till imorgon, matteprov nästa onsdag och spanskaprov dagen därpå…
Ja, det är verkligen mycket just nu, men jag måste säga att jag inte orkar bry mig. Det betyder dock inte att jag inte bryr mig, för längst ner i mig finns en liten freja som aldrig ger upp. Men för tillfället vill jag bara ha en gran och lite snö!
Jag tog nog på mig lite för mycket när det gäller projektarbetet… Men vafan, vad skulle jag göra? Jag vill ha mvg, om ingen i min grupp visar framfötterna så får jag väl göra det själv? Jag insåg bara inte att lasset skulle vara så tungt. Nu oroar jag mig bara för att redovisningen inte skall bli 30 minuter lång… Men jag orkar inte oroa mig, bara freja.
Matten då? Tja, det är procent och statistik. Jag kan göra diagram och läsa av dem, men det är ju DÖTRIST! Procent är däremot lite klurigare… Men NÄR kommer vi in på EKVATIONER? Det är det som är MINST TRÅKIGT i matte! Hur som helst så har jag faktiskt pluggat lite! Åjo, det har jag. Dock verkar jag ha en tendens att får fel uträkningar, men rätt svar. Hur går det ihop? Jo, om frågan lyder: ”Vilken aktie gick bäst?” så räknar jag ut det och får ett svar, väljer aktie också blir det rätt. Men så står det inom parantes i facit vad man borde fått för resultat av sin uträkning och den stämmer inte alls! Mamma skall hjälpa mig, men snälla jag orkar inte!
Sedan är det spanskaprov, men det skall nog gå bra hoppas jag. Lite småfundersam över vad provet egentligen skall ta upp, men, men. Fick ju 153/160 på förra så har lagt ribban högt. Nu måste jag hålla, varesig det blir svårt eller lätt. Det orkar jag, för spanska är okej. Grammatiken iaf, när man lär sig nytt. Men inte att komma ihåg det gamla och lära sig glosor, det är ÖKEN!
Just nu sitter jag och väntar på att Idas tyskalektion skall sluta. Därefter skall vi nämligen gå på teater med Linda för vi är med i kulturgruppen. Kan ni fatta, gratis kaka och teater!? Skitkul, rent ut sagt!
Nu börjar min dator bli lite trött, batteriet i alla fall. Den kanske dör snart… men det finns inget kontaktuttag i närheten. Dessutom spelar det ingen roll, för jag har bloggat klart nu.
