Allting är med andra ord helt i sin ordning… Eller oordning?

Idag var jag för ovanlighetens skull och såg en handbollsmatch i Lisebergshallen. Lillebror spelar ju inte så mkt längre, jag slutade i vilket fall följa med som support för några år sedan. Det är himla dumt egentligen. Vad tänkte man på? Nionde december skall Redbergslid möta Lugi, men eftersom lillebror spelar samtidigt blir det honom jag kommer att åka och heja på! Nu får jag faktiskt ta och rycka upp mig lite!

Förövrigt har jag varit ganska lat den här veckan, delvis pga sjukdom. Nästa vecka har jag bokat två pass, men löpningen är jag verkligen helt opepp på… Jag önskar att jag vore barn igen och fick välja vilken sport jag skulle satsa på under tonåren. Om jag fick chansen skulle jag nog välja handboll, basket eller dans. Åh, jag vill vara barn igen!!

Någon som har förslag på sporter att börja med i sena tonåren?

Man bara vet det när mamma köper en julstjärna, sätter röda ljus i adventsljusstaken, köper julblommor och hänger upp julgardinerna. Och när hon dessutom kommer hem med världens sötaste chokladkalender med disneyprinsessor på—då blir man så himla glad!! :D Synd bara att tillverkarna inte prioriterar mina favoriter; Pocahontas och Mulan… Men Belle är ju med iaf! :)

Det är gymnasiedagar på Svenska Mässan. Kille ~15 går fram till Tjej ~17 i Jensens monter. De pratar en stund. Plötsligt hoppar killen till och pekar.
Kille: Är det där Blondinbella?
Tjej (drar på ett stort leende): Jajamensan.
Kille: Går hon på Jensen?!
Tjej: Jajamensan!
Kille: Jag är inte intresserad längre. Tack och hej.
Killen går iväg och tjejen står tyst och snopen kvar.

För bra för att vara sann! Hur kunde jag missa detta? Nu ångrar jag att jag var glad över att vi slapp vara mittemot Jensens monter! Länk till tjuvlyssningen.

Det är frustrerande att vara sjuk och inte kunna träna. Det är så fruktansvärt TRÅKIGT att gå ut och gå, men vad skall man göra? Tog mig således en morgonpromenad på 5 km runt tjärnet. Passade på att ta några bilder med mobilen på dimman som låg över vattnet och gjorde upplevelsen lite mer magisk. Men mobilkameran är inte världsbäst, därför tappades känslan bort någonstans påvägen mellan ögonblicket och det jag fångade på bild…

Men det värsta är nog att mamma inte förstår att jag faktiskt är sjuk. Jag mår riktigt dåligt tidvis, blir varm och känner något som bränner innanför ögonlocken, och har halsont som kliar. Igår frågade hon ”skall du med och träna” och jag blev så paff att jag utrbrast ”nej, jag är ju sjuk!” och så verkade det på henne som att hon trodde att jag ljög bara för att slippa träna. Jaha, förlåt då…

Jag önskar att jag och någon hade samma harmoni som Sookie och Bill

Så här i höstmörkret händer det ofta att jag saknar någon. En person att hålla i handen, en axel att lägga mitt trötta huvud mot, och ett par armar att omfamnas av. Någons bröst att borra in huvudet i, blunda, och känna lugn. Just nu existerar inte någon sådan person. Men jag hoppas att det kommer att göra det någon gång.

Jag är ju väldigt ensamvarg och har svårt att dela mig själv med någon annan, men kanske är det för att jag inte hittat den där någon än?

Skall jag sitta här och vänta eller skall jag ta saken i egna händer? Jag kan inte gå ut på krogen direkt, jag är så fruktansvärt blyg och… skygg? Och så dricker jag inte. Ingen bra kombination direkt. Dessutom är nog någon inte en person som går på krogen. Någon är nog mer en person som stannar hemma på fredagskvällen och myser framför TV:n efter en joggingrunda. Och som man kan klänga lite på. Som man kan prata med i timtal utan att det blir tråkigt. Som vet mycket mer än jag, som är mogen och som, hemskt gärna, kan laga mat! (Det kan ju inte jag…)

Ett stort problem i det hela är dock att jag är 18 och någon antagligen är 30+. Vilken 30-åring orkar med en fnissig och naiv 18-åring? Nah, bäst att vänta lite.

Nästa höst kanske?

Bekämpa höstdeppet med Depp och annat ögongodis på bioduken!

Ida tipsade mig om en artikel i Aftonbladet angående höstdepression. Symptom som avslöjade om man led av höstdepression (som ungefär var femte svensk gör) var bland annat att man:

• Känner sig låg och hängig
• Sover men känner dig inte utvilad
• Känner ett starkt sug efter socker och kolhydrater
• Ingenting känns roligt
• Har svårt för att koncentrera sig
• Känslan infinner sig varje höst

Efter att ha konstaterat mig själv som höstdeppig, trots att jag konstigt nog älskar hösten med sina kraftiga, kyliga vindar, regn och mörker, hittade jag dessutom till ytterligare en artikel rörande vad man kan göra åt fenomenet. Tips som Aftonbladet ger är bland annat:

• Var ute i solskenet
• Tänd lampor
• Träna, träna, träna!
• Sov regelbundet
• Res till solen
• Släpp in ljuset! Bort med gardiner och persienner
• Shoppa inför regniga dagar! Hatar du regnet kan du åtminstone se snygg ut medan du hatar det!

Dessutom tas tips såsom KBT (att byta ut negativa tankar mot positiva), justerilampor (för sisådär 2000 kr) och choklad (men givetvis utan socker) upp. Dock är dessa inte för mig, trots att jag har ett chokladsug som snart tar kål på mig!

Annat som jag själv kan tycka pigga upp är att man gör saker som får en att slappna av och ge en känsla av välbefinnande. Personligen blir det nog ett antal biobesök den här hösten. Det finns inget bättre än att avnjuta en film i en fylld biosalong och sedan cykla hem i höstmörkret med den där underbara känslan i kroppen!

… när allting känns jobbigt och man söker sig tillbaka till barndomens bekymmerlösa tillvaro. På bilden; min Shelly-docka Engla*. Hon bor, tillsammans med ett par andra, i min garderob i en kartong. De kommer fram när jag behöver vara barn för en stund.

* Hon har förövrigt bytt namn till Sookie. Jag vet, no comments…

Nu skall jag mysa ordentligt efter kvällens spingtur runtmilen. Kaninen i famnen, morötter som tilltugg och ögongodis i form av 90-talets Mel Gibson. MUMS! :D

Jag begär inte oxfilé med rödvinsås. Allt jag önskar är ett mål mat som mättar.

I vår skola har vi skolkort. De är fyllda med ett belopp som gör att vi kan äta på två ställen utan att behöva lägga till med egna pengar. Problemet är dock, att det man har att välja på är baguette/pastasallad eller 24/7-uppvärmd, näringsfattig bambamat som inte mättar. Jag skojar inte när jag säger att salladen (dock utan pasta eftersom jag kör LCHF) mättar bättre än bambamaten! Men hur kul är det att ständigt äta pastasallad?

Om man istället skulle lägga till en tia om dagen för att äta på någon av de andra restaurangerna, kan man med överslagsräkning komma fram till att det rör sig om ungefär 300 kr i månaden. De pengarna vill jag lägga på annat. Men samtidigt vill jag ju bli mätt.

Jag har tagit med mig frukt och, framförallt, vatten till lektionerna för att hålla mig mätt. Vatten mättar ju väldigt bra för stunden, dock behöver man springa på toaletten stup i kvarten. Men missförstå mig inte. Jag är inte kräsen när det kommer till mat, jag kan tvinga i mig i princip vad som helst, och begär inte oxfilé med rödvinsås (bilden) eller färskpasta med lax och dillsås. Allt jag önskar är ett mål mat som mättar.

Finns det någon som har förslag på smarta knep och/eller nyttiga mellanmål?

Vad är det som gör denna maträtt så förbannat god? Jag blir nästan arg. Varför är onyttigt godare än det godaste nyttiga? Det är så himla ologiskt! Nästa vecka skall jag laga spenat åt mig och pappa. Det har vi bestämt. Jag älskar spenat. Mums! När jag var hos I fick jag någon grön soppa som mättade jättebra och som var himla god. Jag måste nog be om receptet.

För er som undrar dröjer bokrecensionen till nästa bok i Sookie Stackhouse-serien. Detta pga att jag inte vill blanda ihop böckerna då jag har en skriftlig bokrapport till engelskan vecka 39. Ni får stå ut helt enkelt. Mamma och pappa gör det. De är nog glada att hysterin har lagt sig lite. Var dock tvungen att ta en sneak peak på andra säsongen när jag hittade en True Blood-bild på google. Now, don’t you judge me! Jag vet att ni skulle gjort likadant när ni såg dem här:

Makaronipudding idag! :D

Först duggade det bara så jag övertalade pappa att springa tidigt idag. När vi hunnit halvvägs öppnade sig plötsligt himlen och knivskarpa droppar slungades mot våra bara ben och armar i den starka motvinden. Tappert kämpade vi oss hem igen och, som pappa förutspått, så slutade det regna. Jag slår vad om att det inte regnar mer idag, åtminstone inte så att det vräker. Typsikt. Men jag älskar utmaningen! Uppfriskande! Här kommer några för- och motargument för att springa i regn:

Argument FÖR att springa i regn:

1. Utmanande
2. Uppfriskande
3. Duschande effekt
4. Man kan låtsas att regnet egentligen är svett och att man svettas så kraftigt för att man är så fruktansvärt vältränad (+ man slipper den klibbiga känslan av saltet)
5. Skorna kippar och låter lustigt
6. Byxorna sitter som fastklistranddär de ska
7. Det är så himla härligt att vara klar!!

Argument EMOT att springa i reng:

1. Det kan bli väldigt kallt
2. I motvind är sikten ett problem, och man ständigt måste blinka bort regndropparna
3. Tröjan klibbar fast mot magen och framhäver den på ett ytterst osmickrande sätt
4. Vägen blir blöt och gruset skvätter på benen

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag gärna springer i regn!

Tack vare käre bror min sitter den här fastklistrad på min näthinna… Kolla in den här sötisen också: klicka här!

Detta är den bästa komedin jag sett på länge! Fully uploaded in HQ on YouTube! :D Klicka här för att komma till spellistan. God bless YouTube, and God bless Jerry Bruckheimer!

NOW WATCH IT!!!

Jag älskar honom. Han är så himla söt! Och bitter…

Nu skall jag träna och bli lika snygg som Hayden! :D Ha det bra alla ni andra soffpåtatisorna!! ^^

Idag har jag dötråkigt!!! Tur att Matilda bor så nära. Och vi har inte pratat på flera månader! Nu skall här skvallras, fnittras och ja… allmänt uppdateras helt enkelt! ;) Bilden är från nian. *nostalgi*

PS. Hoppas att du inte dödar mig. Jag ser ändå värst ut!

Japp, nu är jag hemma igen. Fy, det är ju varmare här än på Mallorca! Fast kan ju bero på att jag hela tiden satt i skuggan där? Hur som helst så bjuder jag på ett collage. Det är dags att jag börjar träna och blir av med några kilo ser jag…

Vad tycker ni om nya bloggtemat, förresten?

Nu är jag och gottar mig på Mallorca. Fast i morse var det molnigt så vi besteg bergen. Fler bilder kommer, men eftersom jag glömde sladden till kameran får ni nöja er med pappas bilder så länge. Där fastnar jag oftare på bild också, så det blir väl roligt för er! ;) (Läs mer…)

Lagom till sommar och skolavslutning bestämde jag mig för att klippa av mitt hår. Tänkte först ha det lite längre, men eftersom jag ville ha som Hayden Panettiere (en kort version) fick det bli lite kortare. Till slutet av sommaren klipper jag nog precis som Hayden, men jag vill kunna ha mitt hår i en tofs under sommarlovet. Roya, min frisör, plattade det och det blev fin, fint. Jag var dock osäker tills jag kom hem och möttes av lillebrors reaktion. Han tyckte att det var supersnyggt, han riktigt tappade hakan! Då är det bra minsann, jag vill att min lillebror skall tycka att jag är snygg för då vet jag att jag verkligen är det, haha!

Förresten, idrottsbetyget löste sig. Första läraren var en soffpotatis och det hade blivit fel. Vilken tur att jag sa till. :) Nu är alla skoluppgifter klara och nu längtar jag till resan till Mallorca!!

I år fyllde jag arton och jag får således rösta i valet till Europaparlamentet 7:e juni. Jag tänker använda min rösträtt eftersom jag tycker att det är viktigt att utnyttja de medel som ges för att påverka. Men vilket parti passar mig och mina värderingar, och hur väljer jag rätt kandidat från det partiet?

Idag har jag spenderat ungefär fem timmar åt att försöka mitt parti och min kandidat. Jag är rädd för att min röst skall färgas av vad mina föräldrar tycker, men eftersom det är svårt att tala med vuxna idag om vad de röstar på, och varför de väljer att rösta som de gör, är det svårt för mig att ta del av andra åsikter än de som mina föräldrar ger mig.

I stan finns valstugor och runt omkring mig propagerar partierna för sina kandidater. Susanna Haby ler mot mig när jag stiger på spårvagnen och Olle Ludvigsson glor på mig under resten av resan. Affischerna visar leende ansikten som ber om min röst. Jag vet inte vad jag skall tro. Det står ingenting egentligt om vad de vill, bara att de vill ha min röst. Min och alla andra fotgängare som spatserar längsmed Avenyn.

När man besöker partiernas hemsidor eller lyssnar på vad de har att säga i radio eller TV kan man tycka att jag borde nappa på något av vad de har att säga. Men allt de säger snurrar i mitt huvud. Den där snubben från vilket parti det nu än må vara besvarar en helt annan fråga än den som ställdes och när någon försöker få in honom på rätt spår så ber han att få tala till punkt. Det tar ytterligare tre minuter innan han är klar och man har inte fått svar på någonting, bara givits en föreläsning om hur vi röstade sist gång om euron och bla bla bla…

Jag tror inte att det bara är jag som förstagångsväljare som känner mig osäker. Det finns säkerligen många som känner som jag, att man inte förstår varför politiker inte kan tala om vad de vill utan att komma in på sidospår. Allting låter så bra; det lovas arbeten, man värnar om miljön och integritet, osv. Det jag saknar är lite information om hur de skall nå dit. Visst har jag förkunskaper om partiernas värderingar, men…

Jag tycker om tanken att alla skall kunna leva på samma villkor, att man skall minska klyftorna och klasskillnaderna. Samtidigt tror jag att det är viktigt att det finns konkurrens. Finns det inte bättre betalda arbeten och om det kvittar om man är arbetslös eller ej tror jag att färre skulle satsa på sina studier. Finns det inte bättre betalda arbeten lönar det sig inte att ha de bästa betygen. Dock anser jag till exempel att en läkare inte skall ha så otroligt mycket högre lön än vad en sjuksköterska har. Jag har hellre en doktor med lägre betalt men som valde utbildningen för att han brinner för yrket, inte för att han tjänar mycket pengar på det. Luktar det Socialdemokrat än?

Men jag vet inte. Jag vet verkligen inte. Och jag blir inte klokare av att läsa samtliga partiers valmanifesten på 20 sidor text – vardera! Hur många orkar det?

Dessutom är svårt att välja en kandidat. Jag vill inte ha någon gamling som sätter sin pension före mitt liv som student och ungdom. Det känns samtidigt inte helt rätt att rösta på någon som är alltför oerfaren. Men en sak är jag säker på. Olle Ludvigsson får inte min röst. Han stirrar så himla läskigt på mig på spårvagnen…

Men rösta skall jag. Då kan jag klaga efteråt om det inte gick som jag ville.

Jag har lyssnat så himla mycket på Elvis på sistone, men det finns inte så många bra bilder… Jag ville göra en vector, men det gick åt skogen, så istället färglade jag en. Lite bättre grafik och skärpa också. ;) Jag är ganska nöjd med reslutatet, fast det ser inte riktigt… verkligt… ut? Aja, snyggis i alla fall! :3

EDIT: Jag gjorde en wallpaper av den också, KLICKA HÄR! :)

En mil. Det är 10 km, 10000 meter. Det är långt, smärtsamt och kräver en del. Jag var så fruktansvärt törstig, det var varmt och ville lägga mig ner och dö flera gånger. Mina ben, däremot, sprang. Helt otroligt. Helt sjukt. Jag sprang en mil. Jag skall göra om det på torsdag. Imorgon blir det en tur på 5 km innan skolan. Den här gången skall jag inte ge upp. Och förresten, inget mer godis fram till sommarlovet. Sockersuget försvinner på två veckor. Hoppas det stämmer! :P

Japp, imorse bestämde jag mig för att ta mig ut på en joggingtur innan skolan – OCH jag gjorde det! :o I know, it is TOTALLY insane! :D Duktiga jag!!

Men frågan som återstår är: Kommer jag någonsin att göra om det? Och hur skall jag i så fall motivera mig till det? Det var ju inte direkt någon ”dans på rosor” om man säger så…

Idag har jag äntligen köpt mig en ordentlig ryggsäck! Lite dyr, men det var Gollas nya kollektion och jag behövde ju faktiskt en så jag klagar inte. Sedan har jag lyssnat, lyssnat och lyssnat på Tommy Körberg på Spotify. Jag lyckades hitta musikalen Chess och blev helt lyrisk! Nu har jag köpt dubbel-CD:n för en hundralapp, och jag lovar att mina föräldrar kommer vara galna på mig vid veckoslutet. ”Lämnar inga dörrar på glääääääääänt!” :D

Denna sida möts man av när man försöker surfa in på en kaninuppfödnings hemsida. Jag blev helt ”W00T?” 8O det där var faktiskt inget roligt skämt! ;(

Åh, gissa om jag blev glad när det här urgulliga kortet damp ner genom brevinkastet?! Tack så himla mycket, Marika! Måste komma ihåg att posta ditt, så att jag inte glömmer det precis som jag gjorde med julkortet (som förövrigt fortfarande ligger längst ner i en hög av papper på mitt skrivbord…)

Är det någon mer som har fått söta påskkort i år? :D

Salí con Amanda para tomar el sol y para dar la bienvenida a la primavera!
Jag gick ut med Amanda för att välkomna våren! Bilderna skall jag skicka in till en tävling, men jag tror knappast att jag får skicka in allihop. Vilken/vilka är allra finast? Vilka borde jag skicka som mina bidrag till tävlingen? Kommentera!

… och jag som trodde att våren äntligen var här för att stanna. Det känns inte alls bra att se gatorna fyllda av snö och känna hur det drar kallt vid fönstret. VÅR, JAG VILL JU HA VÅÅÅÅÅÅÅR! Denna sortens impulssnöväder får mer än gärna infinna sig varje julafton – men snälla herr Vinter, det är snart april!

Jag har bestämt mig för ett ämne till mitt svensktal till NP. Skönhetsideal. Det kändes då omöjligt att undvika att slinka in på ett ytterst närliggande ämne, nämligen anorexi och bulimi.

Det finns de som anser att dessa ovanstående sjukdomar är livsstilar.

Att leva med Pro Ana är att välja en livsstil, inte en sjukdom. Plus att en sjukdom väljer man inte. Men Ana, kan man välja!

Ovanstående citat är hämtat från en av många bloggar som förespråkar ProAna. På dessa kan man hitta tips om hur man lättast blir av med hungern, hur man gör för att bränna så många kalorier som möjligt, vad man kan göra för att hålla igång ämnesomsättningen, etc. Det finns även en community där flickor kan peppa varandra till självsvält. Där finns forum, klotterplank, gästböcker, osv. precis som på vilken annan community som helst. Skillnaden är att de diskuterar sina ”livsstilar” och ger varandra råd om hur de skall lyckas nå sina målvikter. Medlemmar uppger nämligen sina startvikter (runt 50-65 kg) och sina målvikter (runt 30-40 kg). De jublar lyckligt de dagar då de lyckas trotsa hungern och förbannar sig själva då de inte gör det. Tillsammans kommenterar, stöttar, tröstar och uppmuntrar man varandra till att forsätta kämpa.

Jag kommer ihåg när jag vägde 62 kg och kände mig tjock. Nu väger jag 66kg och känner mig ännu tjockare. Jag tänker att ”åh, om jag bara kunde få väga 62 kg igen!” Eller 60… 56… 55… 53… Men allvarligt talat, jag vill inte bli ett skelett! Bara smal och lycklig som reklamen utlovar. För det är ju faktiskt vad skönhetidealen gör. De utlovar lycka. Inte nog med att man skall se ut på ett visst sätt för att det förväntas av andra, nej, du kan inte heller bli lycklig såvida du inte lever upp till dem. För vem är lycklig utan kärlek, omtanke och andra *host* (materiella) rikedomar? Det kan du inte få om du inte rättar dig efter medias uppmålade bild av vem du skall vara och hur du skall se ut.

Jag vill skrika: Men för Guds skull – ta era åsikter om vad ni anser att definitionen på skönhet är och stoppa upp dem någonstans där solen inte skiner! Vi förtjänar lika mycket gott oavsett hur vi ser ut. Ingen skall behöva känna att hon inte räcker till för att hon bär på ett par kilo för mycket. Lika lite skall någon som saknar några kilon tvingas äta upp sig. Man måste få vara som man är utan att någon ifrågasätter det, (med undantag då det går till överdrift åt något håll och hälsan riskerar att påverkas negativt.)

Men jag skriker inte. Istället sitter jag tyst och gråter inombords. Jag känner en sorg. Inte bara för att skönhetsidealen skapar sjukdomar och ger underbara tjejer som jag själv bristande självförtroende. Utan för att jag faktiskt känner att jag vill vara som media säger åt mig att vara. Varför vill jag vara någon annan än mig själv? Jag förstår inte.

Jag sitter här och har just läst igenom kapitlet i psykologiboken som jag skall kunna på torsdag. Ur hörlurarna strömmar Beach Boys ”Surfin’ Safari”. Jag har precis upptäckt Spotify och älskar det redan. Det verkar bli svenska på bloggen, men jag orkar inte översätta hela sidan. Det är ju skönt för de besökare som inte är svenska om de kan ta del av informationen på sidan även om de inte kan läsa inläggen. Eller hittade jag just på en dålig ursäkt för att slippa? Hm, jo…

På tisdag är det muntlig presentation i svenska – nationellt prov. Jag vet fortfarande inte vad jag skall tala om. Ämnet är engagemang och påverkan. Jag har spånat idéer som: Blogg – ett sätt att synas och påverka, eller; Välgörenhet – Att köpa sig fri från obekväma samvetskval? eller kanske; Skönhetsideal – varför inte få oss att fokusera på något mer betydelsefullt? Men det är så himla svårt att utveckla dessa. Ja, ja… Jag hittar väl på något.

Let’s go surfin’ now, friends! ;)

It is hard to chose which language to blog in. I need to practise my English, and I think it is a beautiful language, and it makes it possible for me to reach out to a lot of people. Yet I love the Swedish language, too.

Everyone who read my blog, would you please comment if you aren’t from Sweden or able to read Swedish so that I can decide whether or not I should blog in English. Thank you!

And for my other readers; what do you prefer? When I write in Swedish or in English? Leave a comment, please! :)

I’m slowly getting more and more in love with Stephen Lynch and his songs. This is my current favourite. Not because it is the funniest one, but because it has a nice rhythm… :) Miii, loveli, loveli!

Five minutes before our Swedish Lesson, Ida and I scribbled these cuties on the whiteboard. Eventually, though, they where brutally killed by the cruel teacher even though they begged for mercy… ;(

This is all very confusing, I KNOW! And I’m SORRY! But this is me, I can’t help myself… x)

Cate is such a lovely actress; both talented and beautiful. I’ve just watched her in Elizabeth – the Golden Age, for the third time, and she’s simply amazing! You like her, too? I’ve done a wallpaper {here} and I also made the one above just recently of the same photography. :)

Oh yes! My favourite! We should do this EVERY day!!

No, I was being sarcastic… I really hate athletics. Especially high jump, so I skipped that one. Jumping over thing just isn’t my thing. I always trip and fall and hurt myself. Useless… Um… I did run 60m and 400m. It went fine I guess. I’m not the fastest one, more likely the other way around, okay, it actually is the other way around for sure. But I did do better on 400m: 1.32min instead of 2.05min! And I did better on long jump, or whatever you call it. But no, this was just such a useless day. I didn’t enjoy it, I wouldn’t have missed it, and I just beg my teacher not to have us doing this ever again!

I’ve had days like these since I was nine. Oh God, I hope this was the very last time!

Not sure how long I’ll keep it, but here it is. I sumbit a picture, too, because I actually did get out today. Eventually…

Yay! You guys know what? I’m on my school’s website since I’m in the English book club! My text has some minor mistakes, though, which I recently discovered… Hmm…

I’m sitting here trying to find out some good information about the religious conflict that obviously is/has taken place in Nigeria. No, not good information, ANY information, actually. Instead, this is what comes up on my screen. Hum, someone’s poking me around…

I’m afraid
What if this isn’t real
These feelings I have
What if they fade away

Perhaps my feelings are
Temporarily
Should I risk them
By taking a chance
Or should I be satisfied
With what I already have

Love scares me
I’m scared of exposing myself
Of having to share myself
With someone else

What if it isn’t you
What if it is the idea of
Someone like you
What if it is that idea
That I love
That I’m longing for

What if it is you

To each one of you
Who are dear to my heart
I wish you love and happiness

There are roses
Created in my mind
A purple rose for M
An orange one for Annelie
And nine pink roses for Alex

Once again
Happy Valentines Day!

Good bye Sweden and hello Egypt! I’ll be back in a week, next Friday at 19.00pm to be exact. I’m longing to go home already, haha! I’m such a ”home sweet home”-girl!

Take my hand
Give me your trust
Trust me
And me alone
I won’t ever let you down

I wish it would help
To tell you that I’m sorry
A thousand times over
And a thousand times again
But it doesn’t
I’ve failed you

I’m sorry for it
But what can I do
There aren’t words for this
Only weak excuses

Why won’t you leave
I’ve hurt you
I should mean nothing to you
But you never leave
You stay
You trust though you’ve been let down
By the one you love
By me
I don’t deserve you

How can you be sure
That I won’t let you down again
I’m afraid I will mess up once more

Now you’ve done it
You’ve done it and it made me realise

I think I understand now

Just because I feel so tremendously graceful while I’m skating! Um, yeah…

Both M and I have been agreeing on the fact that it has been time fora new layout at M’s blog. However, I haven’t had the time to put words into action, until yesterday. Since Victoria’s layout is on my laptop in school and M has been waiting far too long for hers, I thought that now would be the time to put something together. So I did. And when I was as good as finished I also made a vector art of M. She is far too sweet to not show herself on her blog. She doesn’t have much photos of herself so therefore I made her the vector. Sweet, isn’t she? Click here to see the theme! (Or view it in the portfolio)

Many thanks to Marika who send me the tracks! I looove them! :D

Besides listening to Twilight I’ve actually done some school work today! I know, good Sandra. Although I forgot my Spanish book in school so I kind of haven’t done that homework… Neither have I done the religion homework. And tomorrow we’ve got a test! :P Okay, baaad Sandra.

Any way, I think the maths test did go well so I’m not crying!
Yet…

I love the first Twilight book, and as many other girls around the planet I fell in love with Robert Pattinson who plays Edward; the perfect immortal. However, my crush fainted as I saw all these girls going all crazy about them. I though that I didn’t want to be one of them; it seemed neither healthy nor sane to be that obsessed.

Now, I can’t deny the fact that I still love Rob since he’s a fabulous actor and he is good looking. But it wasn’t before I listened to this that I knew he was more than an actor. He’s a talented singer, too. It’s incredible. No kidding. His voice is… There aren’t words to describe it. He sings with such passion and in such way that makes me wonder…

Please, tell me I’m not the only one obsessed with his voice!

She’s just so lovely. I can’t stop looking at her. But I must put her down and do my math. Instead, here I am. Again. Damn it! I better get back to Amanda. At least that means I don’t sit in front of a screen…

She’s just so lovely. I can’t stop looking at her. But I must put her down and do my math. Instead, here I am. Again. Damn it! I better get back to Amanda. At least that means I don’t sit in front of a screen…

I know, I really hate the new colours too. But I HAD to change since if I hadn’t I would have done a whole new freaking layout!! And that would have taken tiiiiiime… You know me. :P The colours won’t last for long… I MUST come up with something new, I’m dying of drabness… x_x

Read this and you’ll understand what I’m talking about: Dear IE6

When I read the newspaper this morning there was an add that caught my eye. Is it not beautiful? (The word ”kulör” means ”colour” in Swedish) It cheered me up a bit! I love the colours and the simplicity; it is so spot on. The advertisement is for the Nordic Watercolour Museum (eg. Nordiska Akvarellmuseet.) Perhaps I’ll visit it some day? I think I shall. :)

You may visit their website here.

When I read the newspaper this morning there was an add that caught my eye. Is it not beautiful? (The word ”kulör” means ”colour” in Swedish) It cheered me up a bit! I love the colours and the simplicity; it is so spot on. The advertisement is for the Nordic Watercolour Museum (eg. Nordiska Akvarellmuseet.) Perhaps I’ll visit it some day? I think I shall. :)

You may visit their website here.

I ordered my Pullip Veritas yesterday and I can’t wait until she arrives! Right now she is sailing across the sea, perhaps she’ll catch a glimpse of Jack Sparrow and his Black Pearl? Please, sweet Captain, sail your ship much faster!!

Now that I have watched Pride and Prejudice with Keira Knightley, the series from ‘95 and the short series Lost in Austen I think I’m able to know which Darcy-version I support. Please don’t kill me all you Colin lovers that I know will go red with anger when I say this; but I believe that Elliot Cowan is the one who best brings Darcy to life! He looks much more troubled and he’s more emotional than Colin’s version. I guess I like the looks of Elliot’s Dracy better, too. Hehe. Colin Firth’s Darcy in Bridget Jones is wonderful, though. Too bad it is the last episode of Lost in Austen tonight. I want MORE!

Can you imagine that it’s real? I mean like; living!
And it’s so sweet, don’t you think? I mean like; totally!!

Yeah, I never manage to keep any of my promises – only once when I was twelve or something and promised to brush my teeth twice a day, hard one right? – but this year I’ll give it a fair chance! So, here’s my list:

1. I must not eat candy (although sniffing at chocolate is allowed ^^)
2. I will exercise at least three times a week
3. Computer time is no more than three hours a day
4. Do my homework in time…
5. … and remember to read at least ten books during summer! (to keep myself away from the computer)

Not that hard, huh?
Damn, I’ve just got one and a half hour left today in front of meh baby!! ;(

… of happiness, sorrow, ups and downs, experiences, love, dreams. Last night I had a glass of champagne. It tasted… odd. Not so good, at all. However, me and my friend first took a walk in the cool night right before midnight and then we spent time at her room watching TV and telling each other things we had to lift from our chests. She is a great friend, we can talk about anything and everything. And someone called, I almost spilled my drink out over my friends bed. I was happily surprised, though. Today’s celebration time. I hate having my birthday on the 1st of Jan… I would like to sleep through it. I’m tired!

Oh, and the picture is from last year. I didn’t mind my camera last night. Last night was too perfect to risk ruin.

There might be – not very likely, though – some pictures on fire works tomorrow. However, since it will be my b-day my mum will kill me if I’m not around the whole day! Tonight’s a big night, I guess. At least it feels like it should be a big step in life, turning 18, but I’m actually scared instead. It feels insecure to leave the safeness of childhood behind and step out to face the unknown world of adults.

Hah, I’m so not ready for it! At least I made the chocolate balls for tomorrow, next step is to be able to make dinner which means something else but pancakes or potatoes and fish sticks! I feel so retarded because I’m not able to cook dishes that means I’ll have to use the oven. I’m scared to death by it… Well, let’s just say that I may face that when I move out! :P

Hogmanay! :D

I’ve finished Eclipse so now I’m reading Breaking Dawn, the fourth and last Twilight book. It started off pretty good but now it’s kind of… weird. Edward is destroying pillows by biting them and he just recently broke Carlisle’s and Esme’s bed during his and Bella’s honeymoon. And well… now Bella is pregnant. Weird? WIERD! And the little devilish thing inside of her is killing her but ”No! I’m keeping it!” and Carlisle won’t listen to Edward because both Rosalie and Esme is supporting Bella. GOOD GOD! What is going on!?

It is amazing what things around you are able to improve your mood in such ways as it sometimes does, both positively and negatively. Books are one thing, people is antother. But sometimes things go all wrong eventhough your surrounding isn’t bothering you. That is when you realize that there are times when you have to deal with yourself. That’s hard. Really hard. Sometimes unbearable.

I’ve finished the second Twilight book by now – New Moon. I’m so exited about Eclipse!! However I must do my psycology project for Thursday, wooooh that’s going to be unbearable! And I just can’t stop thinking of the book.

Nevertheless, the book isn’t my only distraction. There’s something else. Someone else. And that someone is all too often distracting me. The problem is that… I do not mind.

Just leave me alone, don’t ask me why, just let me cry my tears that I know is the thing aching in me from inside. Piano is such a lovely instrument. Thanx, Alex. It kind of healed a bit of my soul.

There are moments when you wish you could disappear and turn into someone else,
Moments when you wish that things would have been different,
When you are ready to give up, when you want to cry but can’t find any tears,
There are moments when you feel like your world is falling apart,
When you feel like lying down and face whatever comes next,
There are moments when you feel okay,
Moments when you feel quite good, when you feel love,
There are moments you’ll never forget.

However, no moment is everlasting,
Take care of what you are given,
Most of us don’t,
Before it is too late.

I think…

Listen to Bella’s Lullaby. It is so beautiful. A good moment.

I’ve always wanted to write my own book, a novel filled with mysteries, love, friendship and magic. I’ve come to a point where I’m sure that this is my biggest dream right now. However, it is hard – very hard – to come up with any ideas. Well, of course I do come up with some ideas, it is just that they aren’t good enough. It’s hard wanting something so badly, but at the same time always being reminded of your lack of… ability.

My first story is kind of an fiction/detective novel. It is about a man ”X” who is trying to track down a murderer, which steals his victims souls by marking them. ”X” is helped by his friend, who is a female ghost which possesses knowledge of the spiritual world. Kind of…

The second I haven’t written very much on, but it is to be a fantasy novel. The backside would say something like this: jane is sent to a fantasy land beyond the Seven Seas. She has been given the mission of finding an answer to the ageless question – what is the purpose of life?

There are more, but they aren’t any good and my biggest problem is that I can’t find any good endings to my ideas. As a writer you have to know the beginning, middle AND the end of your story, right?

Without any expectations, and having in mind that I must read this other book in English B, I went to the book store to buy the second Twilight book. To my happiness and surprise – there it was! It lay there, waiting for me, all shiny and everything. I was super happy about it and did not mind that I missed the tran, which would take me home, by a few seconds. My joy is not describable! VICTORY!!!! It seems like there is a God, after all.

Okay so I’m in a crazy adrenaline rush right now. Dad and I went to see the Twilight film. Five stars, no questions! Even though the manuscript did not follow the book all the time the actors were terrific on giving life to their characters. I am now officially cured! I’ve gone from crushing on old actors – like Jack Davenport, Johnny Depp, etc. – and I now have a crush on Robert Pattinson. Okay, so I had that in Harry Potter and the Goblet of Fire when he played Cedric but now I am absolutely positive that I’m in love with him!

OH MY GOD! Will I ever find a guy like that? You know; charming, caring, letting me know that he’d die for me? Nope, probably not, my requests are too high. Though, I’ll never stop dreaming. People asks questions about ”What’s the purpose of life?”

All I ask is: ”Is there anybody out there?”

PS. Thanks Dad for going with me. It must have felt quite embarassing to go and watch a film and being surrounded by lovesick girls (although there was one older quy.) But thanks Dad, I appreciated it!

Yesterday, M and I planned to get started on her very first blog theme since she is about to install WordPress. It is an honour, I must say, to be the one who creates it. We’ve got some ideas and I’m sure it will be great once we’re ready!

There aren’t any other plans for today really… Maybe I’ll go to the cinema on my own…

Jag var ju hos frissan också, så här ser jag ut i håret nu! :)

Det är ju helt fantastiskt vad som kan hända om man råkar glömma nycklarna hemma! Jag slutade 12.00 idag, letade i en timma efter twilight på stan, hittade den slutligen, kom hem, var utelåst. Hade inte mobilen med mig heller. Hör att grannarna är hemma, men vill inte störa, känner inte dem så bra. Tar fram datorn för att se vad klockan är och upptäcker att internet fungerar, pappa har ju bredbandet i sitt rum och signalen når ut! Loggar in på msn och försöker få tag i mamma som, vad jag vet, inte har några lektioner på tisdagar. Ingen svarar så jag hittar hennes jobbadress genom hemsidan. Mejlar och då loggar hon in på msn och halelulja – hon kommer hem och öppnar!! Älskade mamma! <3

Jag skall klippa mig vid fyra, men först skall jag skriva klart min novell.

Maaaah, gissa i vilken grupp jag lyckades hamna i idag på träningen? Haha, just det, i snyggisledarens grupp! Jag var inte riktigt lika stark idag som förra veckan, årminstone inte i benen. Men magen och triceps var en förbättring må jag säga. Jag glömde helt bort att kolla på klockan utan var stenfokuserad genom hela passet men usch vad jobbigt det var i slutet!

Nästa vecka också!!!

Lyssna. Mer behöver jag inte säga.

Edit Ändrade färgerna på sidan. Nu är det Pink for October på bloggen! :)

Nybörjarpass på Friskis&Svettis. Jag har varit på step och enda skilnaden är att man har en bräda där, men i aerobics kan man hoppa omkring vart helst det finns plats. Min erfarenhet av aerobics är mer dans och mer frihet när det gäller att ta ut rörelserna. Ehm, jag har bara varit på ett pass men så uppfattade jag det i alla fall. Detta passet var betydligt krångligare. Kanske var det för att jag stod inklämd längst bak eller för att motivationen var i botten, kanske bådadera. Blocken var i vilket fall mycket enkla att komma ihåg, det var rörelserna i sig som var svåra. Ytterligare en sak jag inte förstod var vart tiden tog vägen. Helt plötsligt hade en trekvart gått och vi började  varva ner? Jag var inte utpumpad än! Ingen var utpumpad! Hade vi haft en finallåt? Jag märkte då ingen… Slutsats: Aerobic – nej, Step – ja!

Den 19 februari 2009 hittar ni mig utanför närmaste butik som säljer The Sims 3! Jag kan knappt bärja mig, jag vill ha spelet – NU! Hur känner ni? Finns det fler the Sims-nördar där ute? ^^

Nagellack är jättekul, men jag har svårt att få det bra. Att lacket är dryga 5 år gammalt gör inte saken bättre. Målar man ett lager blir resultatet genomskinlig orange/gul och längst upp ser fingrarna nikotingula ut. Därför lackar man ett extra lager så det blir mer morotsorange. Ytterligare problem: lacket vill inte torka ordentligt i fler lager… Slutsats: Jag behöver köpa ett nytt nagellack. Vilket faktiskt passar mig riktigt bra då jag ändå skall köpa någonting till mamma som fyller 24 imorgon. Haha, nä, kanske inte 24, men nästan.

Nu börjar Idol på tv4. Yes, jag kollar alltid. ^^ Gillar faktiskt nya juryn, Anders Bagge (om jag inte minns fel) är ju snäll mot de stackars tondöva människorna. Fast hon i mitten har lite väl stelt leende? Svårt att se om hon är opererad, men antar det? Aja, skall kolla nu! Bajj! :)

Skall snart bege mig till skolan. Vagnen går 11.12 så det är ungefär en timma kvar. Jag känner mig helt slut i både kropp och knopp, men tror ändå att jag skall cykla och träna efter skolan, förutsatt att det finns ett pass såklart. Känner mig inte jättesugen direkt, men heldre cykla och träna än kämpa mig runt tjärnet i spöregn. Åh, vad trött jag blir! De tidiga passen ligger såklart samma tid som matten. Får väl gå ut och springa då. Mamma vill ju inte träna så… En till hake med en joggingrunda är att mitt knä inte är som det skall. Får väl köra lite intervall, löpa snabbt och gå raskt. Aja, skulle egentligen bara kolla upp när vagnen gick och eventuellt pass på Friskis, så nu tror jag att jag skall läsa lite. Min bok är hemskt spännande! Skriver kanske mer ikväll, men har ju bara matte idag så det blir inte direkt någon skoldag att skriva om.

Åh, och för er som undrar så är jag inget träningsfreak eller så, jag vill bara ta vara på min (antagligen tillfälliga) vilja att förändra mitt utseende så att jag för en gångs skull kanske kan tappa några kilon och nå min drömvikt, 56 kg. Det är väl inte för mycket begärt för en tjej på 163 cm?

Hur svårt kan det vara att sy ett pennskrin? Väldigt svårt, visade det sig. Jag fick sprätta upp allting flera gånger och börja om från början. Tio timmar satt jag och kämpade! Herregud, jag har haft slöjd en timma i veckan i åtta år! Fast det allra första berodde på symaskinen. Jag hatade den jättemycket, men så kom mamma och efter ett tag blev vi nästan vänner…

Jag sydde faktiskt ett ganska proffsigt skrin till slut! Härligt gammaldagsblommigt tyg som jag strök fast någonting som gjorde det stelare på. Smaragdgrönt innertyg och en skogsgrön dragkedja. Först tänkte jag fixa så att innertyget var löst så att skarvarna från utsidan inte skulle synas, men när man kämpat i sju timmar bryr man sig inte längre utan tar en genväg. Jag gav mig i alla fall inte!

En av de älskade ponnyerna på GFRK har gått bort. Det var den underbaraste lilla hopponnyn Mio. Det var min kompis favorithäst som hon också tävlade. Ha det jättebra på Trapalandas gröna ängar, Mio! Vi glömmer dig aldrig!

Söndag kände jag mig inte på topp och skippade träningen, till mams besvikelse. Måndag är jag jättehes, går till skolan ändå. Kämpar mig igenom dagen. När jag kommer hem visar tempen 37,5. Tisdag, nu har jag 38,6 och jag mår uruselt! Jag stannar hemma från skolan. Natten mellan tisdag och onsdag blir jag riktigt dålig, har fortfarande 38,6 men nu kan jag inte svälja. Jag viskar om jag skall säga nått, jag klarar inte av att prata. Vi åker för att se så att det inte är halsfluss, men det visar sig vara ett virus och ingen bakterie. Det finns alltså ingenting att göra, utan att åka hem med plågorna och vänta på att det skall gå över. Och nu sitter jag här, men dämpad feber tack vare mina älskade Alvedon! Tyck synd om mig!!

Dessa förbannade textmeddelanden som tar flera minuter att skriva! Visst, jag har blivit lite snabbare, men det är olidligt segt när man är van vid tangentbord och pennor.

Sedan tar det flera år för personerna jag messar att svara. Ja, jag sms:ar inte direkt så många, eller så ofta för den delen heller, men det tar tiiiid. Det är inte som msn där man kan vibba ihjäl folk!

Hur som helst, det var vad jag hade att avreagera mig med denna morgon. Får se när nästa agression vill ut.

Ja, detta var vad jag drömde i tisdag. Eller natten till tisdag, eller hur blir det? Hur som helst, det här är vad jag minns:

Jag är på mitt gymnasium i Göteborg och vi skall tydligen vaccineras eller något. Redan här borde jag förstå att jag drömmer, jag skall inte vaccineras mer (inom skolan i alla fall) och vi har ingen sjuksyster på mitt gymnasium. Sedan är det en till märlig sak, det som om jag inte känner mina gymnasiekompisar. Jag känner igen dem, men de verkar inte veta vem jag är. Dessutom pratar jag med dem som om jag vet att de inte känner mig, fast jag känner dem. Helskumt!

Det visar sig att vaccinet skall injiceras genom att man sprutar in det via halsen. Förstår ni var ont det måste göra? De vill sticka hål på strupen! För att inte alla skall drabbas av panik, vilket alla besynnerligen nog inte gör, så har sjuksköterskan bedövat sin hals och låter skoldoktorn injicera henne. Man ser hur ont hon tycker att det gör! (inte så konstigt eftersom det är min dröm och jag har sprutfobi). Tjejen före mig får ingen bedövning och börjar gråta hejdlöst när de sticker in nålen i halsen på henne. Efter henne är det min tur.  Då säger dem att alla inte behöver vaccineras, bara de som vill. Jag går därifrån på direkten. Utanför står Vickan och väntar på sin tur. Jag ser ängsligt på henne, men hon känner fortfarande inte igen mig.

Helt plötsligt är jag ute på gatan och en drös med NTI-elever är på väg mot Golden Days, restaurangen som vi använder som ”bamba”. Själv känner jag mig ensam och styr stegen upp på en annan gata som påminner lite om Avenyn. Efter några steg märker jag att en man verkar följa efter mig. (Nu borde jag verkligen förstå att det är en dröm, varför skulle någon följa efter mig mitt på ljusa dagen när det är massor av folk runt omkring?) Jag springer till busshållplatsen som dykt upp från ingenstans några meter bort.

Nu sitter jag på spårvagnen och tittar ut genom fönstret. Jag undrar var jag är på väg, men har samtidigt en lugn och trygg känsla som får mig att känna att jag redan vet. Sedan sätter sig någon bredvid mig.

I det här skedet av drömmen förstår jag verkligen inte varför jag inte förstår att det är en dröm, personen bredvid mig är nämligen ingen mindre än Jack Nicholson! Ja, inte någon supergammal bild av honom, utan mer så som han ser ut i ”The Shining”. Fast då var han väl i och för sig ganska gammal.

Hur som helst så har vi hamnat i en park och där sitter vi och pratar. Vad vi pratar om kommer jag inte ihåg, sedan försvinner allt. ”Hur mycket kan man drömma under en natt?” tänker ni. Det kommer snart ett slut, jag lovar!

Nu befinner jag mig på en gräsmatta. Här spelar hela klassen badminton. (Detta drömmer jag antagligen pga min mamma sa att hon tyckte att det var dumt att min id-lärare inte instruerade oss om hur man skulle utföra de olika sporterna på gympan. ”Då kan ni ju lika gärna få racket, boll och spela på en gräsmatta!” sa hon) I drömmen går jag fram och säger att jag tycker att han som faktiskt är lärare borde lära oss lite om sporten. Då blir har jättearg, varför är svårt att säga men detta är ju trots allt min dröm. Jag spring upp för gatan till ett rikemans hus. Ut ur garaget kliver min mor i egen hög person. Jag gömmer mig bakom henne och säger åt henne att säga till min lärare. (När skall jag förstå att jag drömmer!?)

Sedan bär det iväg in i ett mörker, jag orkar inte berätta delen då jag och min mamma irrar omkring utomhus bland duschar, för det är helt knasigt och fullständigt ointressant. Istället hoppar jag till Hogwarts och Hufflepuffs uppehållsrum…

Hufflepuffs uppehållsrum är mysigt. Brasan sprakar och överallt hänger gult och svarta färger mixade. Över brasan hänger en tavla med elevhemsvapnet. Det är jättevackert! Sedan kommer Cedric, ni vet han som dör i 4:e boken?

Kommer mera någon annan dag, nu skall jag plugga!

Japp, i år ligger ett webhotell + domän högst upp på min önskelista! Dock har jag stora problem var gäller val av domän, vill ju så hemskt gärna ha .com, men allt verkar vara upptaget! Hur som helst kommer sidan då innehålla blogg, grafik, layout, recensioner och annat smått och gott. Jag kommer också att kunna fixa egen layout till bloggen, det går inte nu när jag kör wordpress. Det skall bli jätteroligt!

Är dem tillbaka, eller? Jag är lite förvirrad…

Hur kunde dem, som var mina avgudade idoler när jag var 6-åring, komma tillbaka nu? Hallå, hur gamla är de egentligen? Anledningen till varför de blev så kända var ju för att det inte fanns några andra tjejband, inte för att de var bra! Fast jag tyckte ju att de var bra, dem och Aqua. Men jag är osäker på hur de skall kunna komma tillbaka nu, för de skall vara legender! Legender återuppstår inte bara sådär, de skall bara minnas! De förstör ju allting!

Då var dem skitcoola med sina höga platådojjor, korta kjolar och magtröjor!

Nu vill de leka modeller… Helfel!

Fy vad ni förstööööör allting!

Ja, idag var det ju faktiskt sovmorgon. Jag sov till elva, sedan tvingade pappa upp mig. Vi promenerade upp och kollade när lillebror spelade handboll, på vägen hem köpte vi hö till kaninen. Så lite luft har jag minsann fått idag!

Hemma åt vi viktväktar-kycklinggryta. Den var inte direkt supergod… Vi försöker ju i alla fall!

Nu skall jag se Råttatouille, eller hur man stavar det. Ha det bra allihopa!

Vaknar av att klockan piper, men jag är i en himla härlig dröm så jag stänger av den. Jag är himmelskt lycklig men så kommer mamma in och frågar om jag har sovmorgon. Jag flyger upp och utropar: ”Nej! Vad är klockan!?”

Den visar sig vara kvart över sju och spårvagnen går om en kvart! Jag skyndar mig och är klar men får ta en senare spårvagn. Hinner ändå till skolan, är dock helt ruggig och usch, blä. Vi jobbar på kollagen och jag har äntligen kunnat skriva ut bilderna! Det har varit jättemycket krångel men nu äntligen!

Dagen förflyter med många skratt, jag har Daniel i min grupp och Ida sitterbredvid oss. När dagen är slut känns det som om jag lätt skulle klara av tre skoldagar till, men man får ju inte välja.

Därefter bär det iväg till bion. Vi hämtar ut våra biljetter och jag passar på att använda min biljett som jag fick för att ha varit ”Klassens klippa 9C” i min förra klass. Sedan sticker vi till Burger King där de renoverar. Ingen direkt matro, men det bjuder ändå på skratt. Nästa stopp blir godisaffären och sedan börjar vår bio.

Filmen – Elizabeth, The Golden Age – var helt underbar! Vi är tio stycken i biosalongen och det är jättemysigt. Allt är tyst, bortsett från lite prassel i godispåsen. Dessutom kan man viska lite smått med Ida, men inte förmycket eftersom det faktiskt är BIO! Filmen är helt klart värd en titt så om Du inte sett det, SE DEN!

Yes! Det var mer än ett halvår sedan! Nu skall äntligen jag få en riktig frisyr igen!

Idag började tema arbetet om Göteborg. Jag tycker att min grupp skall göra vårt arbete om turismen, då det finns mycket att se i vår stad. Första uppgiften gick dock ut på att åka med en spårvagn från ändhållplats till ändhållplats och fotografera. Därefter skall vi välja ut 6-8 bilder och skriva text till dem. Gah, det blev inga bra bilder. Vi fick spårvagn 4 och den går till Angered respektive Mölndals centrum. Några bilder blev det i alla fall, sedan får vi se hur det blir med texten…

Jag, Ida och Gunnar skall på bio på fredag efter skolan. Vi skall se ”Elizabeth – The Golden Age”! Jag är heeelt galen i sådana filmer! Historia, drama, lite fantasy och jag är totalt fast! Dessutom upptäckte jag att Tom Hollander blinkade förbi 1 sekund i trailern! *lycka* Nu har jag hittat en längre trailer där han är med i mer än 1 sekund, vill ni se?
Kolla: http://www.youtube.com/watch?v=jfp09u8g7vI

———-
Och resultatet av klippningen blev:

Det är längre i bak, och jag skall spara tills jag får ner till midjan! Vi får se om jag lyckas!

…och allt känns helt okej! Att religionen och bilden har bytt plats gör att man orkar betydligt mer under måndagarna.

Ja, jag var och hälsade på mammas kompis, Nina, och hennes familj. De bor på landet och har en hund, en katt, ett otal fiskar och två hästar. Jag fick rida den äldsta, Martina. Hon är en underbar haflinger och hon var verkligen jättesöt! T.o.m. mamma vågade hoppa ett litet hinder med henne! Jag vill också bo med hästar ute på landet, jag vill flytta – NU!!

När vi kom hem vid fyra var vi helt dödströtta! Men efter att vi ätit släpade vi oss iväg till träningen ändå. Intensivpass på 75 minuter och jag var helt slutkörd! Inte bara var det 5 minuter armhävningar, nej man var tvungen att göra dem på fötterna också. Golvet är så halt att man inte får något fotfäste och det gör det hela bara ännu värre. Uuuuuusch!!
Nästa vecka också… ?

Sedan kollade jag lite snabbt på idol, men efter Daniel var det inte av intresse. Istället gick jag in på mitt rum för att blogga lite. Jag stör mig på att man inte kan fixa stilmallen utan måste betala för det, men jag tycker så mycket om WP att jag fortsätter använda det ändå.

All kärlek till er som läser!
/Sandra

Ja, det är sant! Ett helt år har förflutit sedan jag tog hål i öronen. Nu när jag tänker tillbaka känns det som om det var idag jag tog dem, jag kan känna hur öronsnibbarna känns på det där konstiga viset igen, som om de inte fanns. Dagen till ära tog jag guldörhängena, hittade inte mina plast som jag fick när jag tog hålen i fjol. Ja, jag ville bara säga det! Godnatt!

[ ] du har bilddagboken
[ ] du har över 20 bilder på dej själv där
[ ] Du ersätter S med Z
[x] du pratar i stil med ”han bah .., och ”hon bah”  *hahaha, hoppsan!*
[ ] Du använder uttrycket DAH?
[ ] du har ägt en nokia 3310? *Hahahahaha! Jag ville, o ja det ville jag, för fem år sedan!*
[ ] du har laddat hem ringsignaler för pengar
[ ] du lyssnar på green day
[ ] du har träffat mindre än 9/10 av dina kontaktlista på din msn
[ ] du lyssnar på techno för att de är ”häftigt”
[ ] du kör moped
[ ] du är medlem i lunarstorm
[ ] du vaknar med huvudvärk oftare en varannan lördagagsmorgon?
[ ] du har aldrig arbetat *gills prao? jo, det gör det!*
[ ] du tycker att din mobiltelefon tar fantastiska bilder
[ ] Msn är ditt liv
[ ] du kan inte gå till skolan osminkad
[ ] du skriker ” Heeeej ” i korridoren och kramar dina vänner som om det var 5år sen du såg dem sist, fast det i själva verket var 10 min sen
[x] du dejtar spegeln minst 10ggr/dag  *he-he-heee… :P*
[x] du tittar på Tv 5 *vadå!? är det fjortis?*
[ ] det var ett halvår sedan du såg en nyhetssändning (nej mer)
[ ] du tycker att sverigedemokraterna är coola
[ ] du tjuvröker
[ ] du säger ” jag döör ” ofta?
[ ] du har ofta en klubba i munnen, och tycker det är sexigt ?
[ ] du kör med hjälmen hängades på cyckeln?
[ ] du har med plattång till skolan
[ ] du använder Daxwax, trots varningarna om hårlöshet
[ ] du tycker att dom medföljande lurarna till din mp3 är skitbra
[ ] du diggar Eddie Meduza? *vem är människan?*
[ ] du låtsas att du inte har några föräldrar som säger att du ska vara hemma kl 12
[x] du har en mobil värd över 1500kr? *vad!? jag hade haft min gamla (som inhandlades för 600kr) i FEM ÅR!*
[ ] du tittar efter mopeder på blocket när du redan har en?
[ ] du har en JL-tröja?
[ ] du handlar godis mer än en gång per dag för att skolmaten är äcklig?
[ ] dina föräldrar betalar godiset?
[ ] Du vet inte vad din mobilräkning uppgår till?
[ ] du har keps?
[ ] du kan inte spela ngt instrument, men har en ipod/mp3?
[ ] Du skiter i skolan och litar på att läraren tycker att du är söt
[ ] du tuggar mer än 5paket tuggummi/vecka
[ ]du har färgat håret?
[ ] du har inte varit i en kyrka på 10år
[ ] du läser frida *minHäst & fantomen skall det vara!*
[ ] du kan bli störtkär i någon på ca. 10 min? *njaaa… skådisar gills väl inte? :P*
[ ] du diggar RixFm *hahaha, jag gjorde! men nu är det luuuunga favvvoriter… *

4 kryss, ingen fjortis här inte! ^^

Ja, det finns en rolig liten sida som heter: www.popularhistoria.se ! Där kan man hitta lite småt och gott, varför inte söka på just din födelsedag och se vad som hänt under åren på just den dagen? Själv är jag född den 1 januari och detta var vad jag hittade:

”I dag år 404 e Kr hölls de sista gladiatorspelen i Rom. Därefter totalförbjöds de väpnade tvekamperna på liv och död av kejsar Honorius.

Denna dag år 1959, efter två års gerillakrig, störtades den sittande regeringen på Kuba och Fidel Castro tog makten – vilken han besitter än i dag. ”

Hm, intressant… Sökning på wikipedia kanske? *ler*

Ja, men jag orkar inte träna! Jag har faktiskt tränat heeeeela veckan. Måndag – gympa, tisdag – judo (med skolan), onsdag – skivstång, torsdag – ridning, hoppning och skiv/spinn i söndags. Jösses vad duktigt av mig! ^^

Ridningen igår var jätterolig! Vi skulle ha hoppning och jag valde häst näst först. Jag tog Honey eftersom hon brukar vara lugn. De sa att hon var stel så jag var noga med att mjuka upp henne i början. Jag blev glatt överraskad när det visade sig att hon faktiskt var riktigt pigg! Det var bara att hålla om och bromsa mjukt, sedan skötte hon resten och jag släppte henne så att hon fick galoppera efter hindret. Det är sådana hästar som gör det roligt att rida!

Jag var verkligen jättetrött igår. Jag somnade med Snuttan (kaninen) i soffan när jag egentligen skulle ha läst ut min engelskabok. Den måste vara utläst till tisdag, men samtidigt måste jag träna inför historian. Jag vill satsa mest på historian, men jag är så laaaat!

Jupp, får se om jag skriver något mer idag. Annars, hejsvejs!

Vad blir ditt namn baklänges? ardnaS
Platt eller lockigt hår? Blandning, lite vågigt
Har en dröm gått i uppfyllelse? Nej
Vad har du för startsida på internet? Webdesignskolan.se
Vem ringde du senast? Pappa
Tycker du att sengångare är söta? Tja…
Har du haft vattenkoppor? Ja, under en semester på Teneriffe! 
Har du någon gång testat karate? Nej, men skall testa judo
Minimorötter eller pommes frites? Pommesfrites, herregud vad är det för någon fråga!?
Vad längtar du mest till just nu? Höstlovet :)
Kan du gå ner i spagat? Hahaha! Den var bra!
Vad är du mest rädd för i hela världen? Döden skulle jag tro…
Har du varit kär i en kändis? Haha, inte EN, utan flera hundra! (skådisar 40+ only!)
Läser du på baksidan av mjölkpaketen? Det händer… 
Vad ska du döpa dina barn till? James Caesarion och Jane Lavinia!
Sol eller snö? Sol, men det skall vara kallt!
Snyggaste läraren? Skolblogg=ingen kommentar! Men jo, det finns en… 
Är du mörkrädd? Ja!
Ljust eller mörkt när du ska sova? Mörkt, helt bäcksvart!
Godaste drickan till frukost? Apelsinjuice
Duscha eller bada? Dusch!
Kan du ditt mobilnummer utantill? Jo, det tror jag väl…
Sjunger du på toan? Haha, mja… I duschen åtminstone!
Är du höjdrädd? Jo, har faktiskt kommit mer med åren…
Vilket land vill du åka till? Storbritannien och Irland, take me there!
Vad var det senaste som fick dig att skratta? Johan Glans, haha 
Vad tänker du göra nu? Leta upp en till rolig lista!

I morse tog jag en tidigare spårvagn och träffade Jenny. Det var jättehärligt att se henne igen. Trots att vi inte synts på länge så lade jag märke till att hon klippt sig. En bästa vän ser. Ida kom när vi stod och pratade så jag presentera dem för varann. Sedan var Jenny tvungen att åka till Polhem…

Senare under dagen ringde Ida, så i kväll bär det hem till henne för att se på Idol2007. Ja, vi är inbitna idol-freaks! Det blir en härlig cykeltur dit och en kall cykeltur tillbaka hem. Man jag vill inte gå, känns bäst med cykel och dessutom blir det inte så mycket cykling nu när jag inte cyklar till skolan längre. Ida bor precis bredvid min gamla skola, jag längtar faktiskt tillbaka.

Men METG är ju härlig! Visst, klassen kunde varit bättre men lärarna är jättebra! Dock blir jag lite osäker när de inte säger till eller skickar ut pers. när ljudvolymen blir för hög. Mamma sa att de kallade SP-klassen för studiemotiverad. Vad har jag missat?

Men jag trivs, och det måste ju ändå vara det viktigaste. Om jag skulle välja gymnasium idag så skulle jag valt METG, det känns hemma. Och dessutom har jag hittat världens bästa lärare här – Niclas Scott. Historia är mitt favoritämne, men när läraren är den bästa jag någonsin haft så blir det ju inte direkt tråkigare!

Det var allt tänkte nu lägga in lite bilder från ridlektionerna de föregående tre torsdagarna. Ha det bra, allesammans!

Yes! Jag, Jasmine och Jennifer vann spanska-frågesporten! Vi vann varsin KitKat och det smakade riktigt bra innan engelska lektionen skulle börja. Sedan fick vi gryta (igen…) på GD. Visst, gryta i alla ära, men igen? Också var det salladen… Jag vill ha riktig, GRÖN sallad!

Idag är det ridning också. Haha, jag kom på det i morse när jag väntade på spårvagnen. Tanken bara slog mig; ”Shit, idag är det ridning!” Och lite senare ”Oh, no! Det är hoppning!” Som tur är så är jag långt fram på listan och skall få mig nån snällis, gärna Zandra som verkar vara riktigt slö och go! Annars blir det antagligen ångloket Baloo… Hade tänkt lägga in bilder från förra och förförra veckans dressyrpass med honom, men jag tror inte att pappa har laddat in bilderna. Istället kommer här en bild på en musmig KitKat!

Ojoj! Reda onsdag! Det känns som att det gick rackarns snabbt! Kanske beror det på att ett matteprov ligger och väntar nästa onsdag? Hur som helst så har jag nu fotat plånboken jag köpte på bokmässan. Jag hann inte fixa grafiken till 100%, men jag hoppas att det duger ändå!

Jag var så fruktansvärt trött i morse! Dessutom har min tummnagel gått av så jag fick sätta på ett plåster. Detta har gjort mig mer eller mindre handikappad. I morse kunde jag inte skaka om filen, klämma på den nästan tomma kaviartuben eller duscha håret. Fast jag försökte ändå.

Sedan tog jag en lite tidigare spårvagn än planerat. Jag kom precis när den skulle gå. Inte visste jag att min gamla simkompis skulle gå på samma vagn några hållplatser efter mig! Men det jobbiga var att jag inte märkte någonting förrens hon gick av vid Liseberg! Janie heter hon, en sådan person som har hel knasiga framtidsdrömmar men inte kan hantera en dator. Det resulterar i att om du inte ringer hem till henne så har du inte den minsta chans att få kontakt. Helt hopplöst…

Nu har jag varit riktigt DÅLIG på att blogga! Ingenting har hänt här på drygt en vecka, småinläggen räknas inte. Visst, det beror delvis på prov, läxor och min community, men det är inte tillräckligt bra orsaker då jag faktiskt haft lite tid över här och där. Sedan har jag varit väldigt slö och inte orkat koppla in usb-sladden till telefonen i datorn, men nu är det gjort så jag kan äntligen börja fixa bilder! Dock har jag inte fått pappa att ladda in sina bilder från ridningen, men de kommer…

Dessa bilderna fotade jag med Annelie i förra veckan. Jag kände för att göra de i ett lite äldre utseende. Jag tyckte att de blev ganska bra.

Precis bredvid METG

Tyska kyrkan

Idag var jag, mamma och mor-mor på bokmässan. Jag hittade bara två böcker och inget nyckelband. Det kändes mest trångt… Fast jag hittade en jättesöt plånbok från Nici för det otroliga priset 15:- ! Vanligtvis kostar sakerna från Nici en hel del, men inte här. Ett guldkorn må jag säga!

The English day. The ‘I want to be alone and just relax’-day. I’ve written everything, spoke some and watched english movies only. An English day. Now, it’s bed time. Good night everyone!

Idag är jag jätteförkyld! Jag orkade inte gå upp i morse. Var tvungen att kravla mig upp vid klockan åtta ändå. En lektion idag, tänkte jag. Ack så fel jag hade! Svenskan hade vikarie så det blev ingen lunch hemma hos mor-mor. Fast det var ju pommesfrites på GD, mums!

Jag har ingen viljestyrka kvar. Det är slut, viljan är borta. Jag har helt slutat se något ljus i tunneln. Kanske blundar jag, kanske sover jag, kanske allt bara är en lång dröm. Jag väntar på att vakna.

Läxor, läxor, läxor. Mycket fler än i min tidigare skola. Åh, jag saknar Kålltorp. Vännerna, lärarna, salarna, korridorerna, bamba med ”bambabrudarna”, allt! Blåa korridoren, 6 stentrappor upp. Högst upp. Visst det fanns irritationsobjekt i min förra klass. Visst jag kände för att klappa till William, säga något drygt till Anton, väcka tjejerna… Och så denna ständiga strävan att vara lika duktig som Jenny.

Klassens klippa, det var jag det. Mer eller mindre med i båda parterna i min uppdelade klass. Jag och Ida, Jenny och Malin. Det var vi som var utanför, det var vi som hade varandra och inte orkade bry oss. Men visst, ibland var man nyfiken.

Jag beskrev vår klass som ett slott med två kamrar och en borggård. Klassens halvor i varsin del och med vissa fejder på gården. Den höga muren gjorde det svårt att se vad som försegick där inne. Jag och Ida var båda korta och kunde inte se en skymt av det som hände. Malin och Jenny brydde sig inte. Bara ibland, när jag hade lyckats smita in trots den höga muren. Jag hade källor också, från båda sidorna. Jag var noga med att inte gadda dem mot varandra utan lösa tvister och sa därför inte för mycket. Men jag visste aldrig någonting som inte dem visste.

Idag är det ridning. Hoppas jag får Trolle. Det är inte många ridlektioner kvar nu. Äntligen tar det slut. Ridning är roligt, men jag vill kunna röra mig fritt i min fritid. Inte ha några måsten, eller åtminstone kunna välja när jag vill utföra dem. Vara impulsiv och göra det jag känner för. På torsdagarna är jag alltid trött, jag vill bara ta det lugnt. Åtminstone idag, för idag är jag extra utpumpad.

Men ridintresset finns kvar. Åtminstone intresset för hästar. Min hästcommunity är klar. Jag har fixat allting själv, utom programmeringen. Den är jag stolt över. http://h.mylava.net, Hästis.

Vilken dag! Problem vid korsningen innan Valand så spårvagnen inte kunde komma fram. Jag GICK hem i ösregn och blåst. Från Kungsportsplatsen till Liseberg. Där kom det en spårvagn som åkte en hållplats, st: Sigfridsplan. Där fick vi gå av. Det tog nån minut till nästa kom. Usch, jag tycker inte om regn. Men jag älskar vind och blåst.

Vinden gör mig lycklig, den gör mig levande…

Hela veckan känns det som om det varit mycket läxor, men tills fredag har vi ingen! Dock har vi till måndag, men helgen finns ju. Idag skall jag rida igen, är det hoppning så dör jag, men ingen kan tvinga mig att hoppa, jag kan ju skritta lite vid sidan av i så fall. Jag skall sluta rida snart om ett par veckor, men än så länge så gäller fortfarande terminen så jag får vänta. Puh, jag vill sluta idag!

Himla intressesant religionläxa. Abram som blev Abraham, som skulle slakta sin son Isak. Och Moses som räddades ur vassen och sedan frigjorde Herrens folk och ledde dem ut ur Egypten. Det luktar historia, mums! Jag älskar ju historia, mitt f-ämne, verkligen!

Efter samhällen som vi har nu så blir det EV, estetisk verksamhet. Skriver kanske mer hemma om jag hinner. Men jag har fått en engelskabok som jag gärna vill läsa. Den är inte i min stil, men grymt underhållande! ”Son of the Mob”, någon som läst den?

Jag brukar inte klaga, men fy sjutton vad mitt hår ser ut idag! Jag duschade efter träningen igår, men det hjälpte inte. I morse var jag helt död och när klockan ringde var det fortfarande mörkt ute. Regnet stod i backen och det smattrade argt på fönsterrutorna.

Trots det var jag och tränade direkt efter sista lektionen. Passet var mer bas än medel, men det var rätt bra för det fick mig att känna mig bättre än de flesta. Speciellt när jag gör armhävningarna på tårna. Det är jättejobbigt, men jag tycker att det är roligare än på knäna.

Dagen avslutades med lite solsken, vi får se hut det blir imorgon.

Då var snart denna helgen slut. Idag har jag inte gjort någonting vettigt alls. Jag kommer att träna klockan 15.30-17.00, komma hem och lata mig, inse på kvällen att jag måste kontrollera att allt är nedpackat och till slut somna utmattad. Nästa morgon kommer jag att dubbelkolla att allt är med. Jag kommer ändå komma till skolan och upptäcka att någonting fattas. Det bara är så, det finns ingenting att göra åt saken. Så är det alltid.

Idag har jag faktiskt ingenting kul att blogga om. Men imorgon skall jag förhoppningsvis träna lite så då kommer det lite mer!

Surfade vidare och nu har jag nog hittat min favorit, hittills, i Idol2007!
http://tv4.se/klipp/161201.html
Emanuel som sjunger den underbara sången ”Your Song”

Idag kom kusinerna för att gratta mamms. Dessvärre blev både morbror och moster sjuka och kunde inte komma, men hur som helst så behövde mitt rum en riktig storstädning. Och städning är så roligt! Ja, att se resultatet alltså…

Först skulle både den stora och lilla kaninburen tömmas på spån, skrubbas och tvättas. Det resulterade i att jag fick stå en bra stund i en väldigt dålig ställning för ryggen. Ajajaj. Sedan skulle det damsugas, dammas, slängas tvätt, sorteras på skrivbordet, bytas lakan och bädda. Puh, det var en riktig kraftansträngning vill jag medge!

Därefter kom kusinerna. Vi åt kyckling till middag och fikade med kokosbollar och vaniljbullar. Mums! Vi satt och disskuterade skolan, spårvagnar och annat sådant ett tag och nu sitter jag här och bloggar.

Imorgon kanske jag hinner iväg och shoppar lite med mamma, annars gör jag nog svenskan. Men jag måste torka golvet och damma ovanpå min garderob också. Jag orkade inte göra det idag… Också skall jag ju träna. Åh, jag älskar Pers skiv/spinns pass på friskis!

Det var ingen som märkte att tiden bara flög iväg, ingen lade märke till att ingen Samuel dök upp. Vi var så inne i våra datorer. Ingen Samuel kom, ingen Sofia heller. Samhäll med Emil och sedan ingenting mer. Eller jo, en läxa i svenska. Jobbigt.

Egentligen borde jag städa, men jag orkar inte göra det just nu. Skall göra det sen, när det blir sämre väder. Och jag måste fixa historian. Aja, skall bara ladda upp lite soliga bilder som jag tog på vägen hem från skolan. Här kommer dem!

Kan gladeligen berätta att jag klarade mig från de elakaste hästarna. Fick en som heter Trolle. En knepig häst som sparkar och naffsas men som ändå har en litet härlig personlighet. Han springer med tungan hängandes utanför, det är faktiskt rätt charmigt.

Eftersom det var första gången i en ny ridgrupp då var pappa med som stöd. Han är livrädd för hästar men lyckades övervinna sin rädsla och hålla i hästen medans jag spände sadeljorden, och det är då hästarna på mitt stall är som värst. Dessutom försökte han klappa hästen lite, men grinig som Trolle är så fick man bara ett hugg tillbaka. Stackars pappa, men modig var han i alla fall! Sedan försökte han ta lite kort med sin mobil. Pappa är ingen bra fotograf, men det blev åtminstone två skapliga.

Försöker göra en fin hörnplacering, trav utan stigbyglar

Trolle spetsar öronen och får en klapp innan ridlektionen börjar

Japp, idag var det dags för mamma att fylla… 28! Haha. Jag har egentligen inte tid att blogga idag eftersom historian ligger och väntar och den måste fixas på en halvtimma, men jag oooorkar inte. Jag har precis varit och tränat på Friskis&Svettis, Malin M’s pass, och det var helkul!

Idag tog jag en tidigare spårvagn och den var, hör och häpna, I TID! Det resulterade även i att jag mötte min gamla klasskompisar: Anton, Anton, Viktor, Josefin och bästa Matilda! Sedan vart det låst i entrén i skolan, men jag hade en bok med mig.

Mamma fick mååånga presenter, jag hade kommit på allihop! Hushållspappershållare, spagettislev, 2 böcker, toffifeechoklad och örhängen. Eller, örhängena var mormors idé… Glad var mamms i alla fall, och vi åt smarriga vaniljbullar till fikat!

Snart börjar Idol2007. Insatt som jag är så kan jag inte missa ett avsnitt utan måste verkligen städa lite i rummet innan det börjar. Historian får vänta, kanske hinner jag den innan ridningen imorgon. Jag var ju tvungen att byta ridgrupp eftersom måndagarna är så långa. Ajaj, ingen Linda som ridlärare här så jag får antagligen en hemsk häst. Så nu vet ni det: Kommer jag inte på fredag så är jag antagligen uppäten!

Ha det bäst, så bloggar jag lite igen imorn!

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
… the opening. The old light of Rome spilled acrossmotes…2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Min gardin

Imorse var det lite mer stressigt än igår. Ingen sovmorgon idag inte utan upp klockan 06:14 med ett leende! Ville äta müsli till frukost, men det fanns ingen fil, därför blev det en ynka liten polarmacka…

Efter snabbdusch, hårtorkning, kontroll av skolmaterialet som skulle med, och ett hejdå till mamma och lillebror skyndade jag mig ner till spårvagnen. Där står jag alltså och väntar, jag har missat den första spårvagnen men kommer att komma i tid med den som går halv åtta också. Tiden går och tillslut sprakar det till i högtalarna: ”Godmorgon. Västtrafik informerar: Linje 4 och 5 är försenade på grund av komplikationer vid Valand och Korvägen.” Panik! Åh, nej! Jag kan inte komma försent, det går bara inte!

Fem minuter segar förbi, sedan kommer min kompis Jasmine. Hon skall också ta vagnen till skolan. Där står vi och fryser tills det än en gång sprakar till och följande sägs: ”Godmorgon. Västtrafik informerar: Linje 5 är försenad med 30 minuter.” Va? Neeeeeej, det här HÄNDER bara inte!

Efter tjugo minuter kommer tre spårvagnar ochvi tar självklart första bästa. Den är knökfull redan vid 4:e hållplatsen. Jag frågar hela tiden vad klockan är, kontrollfreak som jag är. Jag kanske kommer att hinna fram med fem minuters marginal! Mycket riktigt, det är precis vad jag gör. Halvspingande i ett par litet förstora skor tar jag mig fram längs Södra Hamngatan och till min lycka inser jag att jag har 3 minuter tillgodo! Jag möter Victoria och hon säger att alla inte ens är där ännu och det inte är bråttom. Aaaaw! Genomstressad och helt slut sjunker jag ner vid mitt skåp, tar fram min dator och sedan väntar jag medans Annelie hämtar sina grejor.

Dagen flyter på bra, bara tre lektioner. Datorkunskapen blir lite si och så med, så jag trixar lite med bloggen. På engelskan ombeds vi skriva en personlig berättelse, någonting som hänt i sommar. Eftersom sommaren har varit sååå regnig så fanns det bara en sak att skriva om: min semesterresa till Kreta. Det gick sådär, jag vet inte varför, men så blir det alltid. Gick precis likadant på nationella i SV och ENG. Jag borde lära av mina misstag, men icke! Sedan var det ingen idrott, för Samuel hade glömt nycklarna. Jag som såg fram emot frisbeen…

Så nu sitter jag här hemma och skall försöka göra lite läxor. Vi får väl se hur det går!

Idag blev det lite båttom, jag stängde av väckarklockan i sömnen och vaknade inte förrens 07.00. Men, som tur var så har vi ju sovmorgon idag! Sedan hade jag plötsligt VÄLDIGT gott om tid så jag gick ner till spårvagnen en kvart tidigare än vanligt. Det tog sin lilla tid men tillslut så sprakade det till i högtalarna och Västttrafik meddelade att 5:an var försenad med femton minuter. Så det spelade ingen roll att jag gick ner tidigare, jag fick bara stå och vänta längre än om jag hade gått ner som vanligt. Typiskt.

Sedan så är det ALLTID någon som inte förstår hur man stämplar sitt kort! Antingen vid St. Sigfrids plan, Liseberg eller Korsvägen. Då tar det extra tid och jag blir jättestressad trots att jag har gott om tid på mig. (Eller, tja, det är ju inte alltid jag har det! :P) Så kom jag fram tjugo i nio och hade gott om tid. Trots det så pallrade mina ben på i ett fasligt tempo. Min kropp var pigg, trots en väldig träningsverk sedan skiv/spinns passet dagen innan, men min hjärna låg fortfarande hemma och sov.

Så kändes det resten utav dagen, det var som om jag gick runt i koma. Jag hade hoppats att historian skulle pigga upp men den var lite mer åt det sövande hållet. Religionen var ju kul när vi fick skapa bloggar, men när spanskan kom så var min energimätare i botten. Mat, någon!?Väl hemma kunde jag inte äta någonting eftersom elektrikern var i köket och satte upp spotlights över diskbänken. Jag och min grymt förkylde lillebror fick istället smaska i oss sjukt många polarmackor. Rent, vitt bröd – Ajaj! Sedan hjälpte lillebror mig lite med historian, läste vad jag skulle slå upp. När strömmen slogs på och elektrikern var klar gick dock lillebror till sitt rum för att spela WoW, hans nyfunna ”intresse”.

Mamma fyller år på onsdag och vi har köpt lite presenter till henne! Idag köpte vi de sista: guldörhängen och Toffiechoklad. Åh, jag önskar att jag också fyllde år snart!